Karma

En sak som är ganska värd att tänka på, det är att många personer som typ ser sej själv som goda och vänliga etc, egentligen är det på ett ganska ytligt plan. Det är nämligen så, att det kan ju vara ganska lätt att vara en god person bara sådär ändå och rent generellt, men det är ju hur långt det egentligen sträcker sej som räknas.

Det bästa sättet att rena sej från allting som är dåligt, det är nämligen att omfamna det och ta det till sej, och verkligen förstå det, och övervinna och ändå fortsätta känna positiva känslor trots allt det. Inte att bygga en mur som skyddar en från det.

Så att man kan se eller föreställa sej folk som blir brända levande eller får sina huvuden avhuggna (sånt som varit med i nyheterna den senaste tiden), eller blir torterade, och djur som dör och plågas, och barn som dör, och svält och död och våld och varenda tänkbar ond eller sorgsen sak som existerar i hela världen, etc etc, och ändå vara fortsätta vara en god person och kunna tänka gott om alla människor, och tycka synd om de som gör sånt mot andra istället för att känna hat mot dem.

Även om det är fel att tycka synd om andra än just den typen av personer, eftersom genom att tycka synd om någon så nedvärderar man och ser ner på den personen. Man ska aldrig göra något för någon på grund av att man tycker synd om dem eller använda det som skäl eller ens känna så, utan enbart göra allt av ren godhet och kärlek.

Att även kunna förlåta någon om det var man själv som drabbades av något sånt. Eftersom ju mer extrema saker man kan stå emot utan att känna negativitet, desto lättare blir det att vara en god person även när det gäller mindre och vanligare saker.

För lidande är snarare en positiv sak, eftersom att lida och utstå det är det bästa sättet att bli starkare. Främst när det gäller psykiskt lidande eftersom det har mycket större effekt än fysiskt lidande, och är svårare att skapa. Även om det så klart är först när man övervinner det som man blir starkare.

På det sättet gäller även karma, eftersom ingen ju egentligen återföds som något beroende på sin karma, men ju fler människor som har bra karma och sprider godhet, desto bättre karma får hela mänskligheten genom alla som påverkas av dem, och ju bättre och godare värld nya människor föds i desto lättare har de i sin tur att uppnå bra karma under sina liv.

Simulacrum

En sak som man kan fundera på, är att om man i framtiden kunde återuppliva/återskapa vilken livsform som helst som någonsin levt, varför skulle man göra det, och vilka skulle man välja? För att bara skapa en kopia av varenda livsform som någonsin existerat och sen låta alla samexistera med varandra tjänar ju inte direkt något syfte och vore nog inte direkt nån bra idé.

Betänk även att evolutionen vid den teknologiska tidpunkten helt skulle vara avskaffad då ingen längre skulle ha något direkt behov av att varken dö eller födas. Att kunna sträcka sej bakåt genom tiden sådär och återskapa saker vore nog rätt nära höjdpunkten av all möjlig teknologi.

Så ett val, det vore ju att återskapa alla som de tycker förtjänar att ansluta sej till dem, som har dött på grund av att teknologin under deras livstid inte kunnat hålla dem vid liv för evigt, eller av nån annan orsak, men som är intressanta och som har god potential att kunna leva i framtiden och kunna fungera med en uppgraderad intelligens.

Eftersom om evolutionen inte längre tjänar nått syfte så skulle man lika gärna kunna skapa eller återskapa nytt liv på det sättet istället för att generera något nytt från grunden.

Sen så ett annat val, det vore att återuppliva folk för att använda i simulationer eller spel. Som ett alternativ till att behöva skapa en massa artificiella karaktärer och ge dem mål och och personlighet och allt. Problemet där är, att hur skulle någon reagera på att plötsligt bli återskapad in i något sånt, och skulle de gå att använda eller bara bli permanent förvirrade och chockade?

Personer som tror starkt på ett liv efter döden skulle ju fungera rätt bra, det skulle ju kunna kännas naturligt för dem, men den typ av personer man helst vill använda är ju såna som genast skulle tänka typ "oh wow jag har förflyttats till någon helt ny värld!" och sen ger sej ut och utforskar den och som lätt kan påverkas i alla tänkbara riktningar beroende på vad den upplever tack vare en levande personlighet.

En persons hälsa vore ju inte heller något problem, man kan föryngra delar av kroppen och så samtidigt som man återskapar den, och säkert radera en del minnen med om man vill men det vore däremot mer arbete och något man nog helst skulle vilja undvika då det inte skulle bli lika naturligt då.

Ett annat alternativ vore ju att helt enkelt skapa en helt artificiell värld och låta artificiella varelser växa upp i den och plocka dem därifrån istället från det förflutna, typ odla karaktärer på det sättet och att det finns en religion eller nått som gör dem förberedda på att återskapas i det man vill använda dem till, men jag tror att använda varelser som verkligen har levt i det förflutna känns mer lockande. För det går ju att skapa en helt artificiell varelse också, som föds vuxen och bara har fått en massa minnen inplanterade, men det vore inte samma sak. Inte lika roligt och inte lika verkligt.

Borde hursomhelst finnas nån sorts speciell kombination av atomer i hjärnan man kan söka efter för att snabbt få fram de personer man vill ha, typ att vissa tankar har ett gemensamt utseende, men intressanta och komplicerade livsformer kommer ju att vara de som är av störst intresse då de har störst potential att vara intressanta och skulle dyka upp som resultat i flest sökningar.

Ja men hursomhelst, så ju intressantare och mer flexibel man är desto större chans har man att bli återupplivad i en sån framtid. Och ens hälsa eller vad man har gjort med sitt liv spelar ingen som helst roll, utan det är just hur hjärnan ser ut och hur man tänker som räknas. Därför kan man se det så, att ju mer man läser och lär sej, och ju mer spännande och större tankar och känslor man tänker och känner, desto större chans har man att bli vald, eftersom efter man dör så kommer allt man gjort att vara fruset på den platsen i tiden, och kommer att vara vad allt baseras på, så ju längre man lever och hinner utvecklas desto bättre.

Ganska så bra inspiration till att leva ett långt och intressant liv egentligen, om man tror på att
det där kanske vore möjligt. Är iaf den enda version av liv efter döden som är värd något.