Tikkun olam

Egentligen så borde alla alltid försöka vara så glada och positiva som möjligt. Visst kan man ju ändå bli upprörd och så, men det bästa är alltid att försöka lämna sånt bakom sej och känna sej positiv igen så snabbt som möjligt, eftersom det helt enkelt är vad man mår bäst av både fysiskt och psykiskt, och på det sättet sprider man mer positivitet till alla omkring sej.

För till exempel, om man vill att alla i världen ska vara gladare, vänligare och positivare, då är det enda rätta att man själv lever efter det och alltid är glad, vänlig och positiv, eftersom allting man gör påverkar andra som i sin tur påverkar andra. Och, medan man inte kan förändra så mycket ensam enbart genom det så bidrar man ändå till att påverka andra positivt.

I övrigt så tycker jag att ens nivå av vänlighet kan mätas i hur man beter sej och känner för de man tycker allra sämst/minst om, etc. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att mäta på, eftersom det utgör grunden som allting annat står på, och det därmed påverkar allting annat. Att tänka på det sättet är ett rätt bra sätt att hitta negativa känslor hos sej själv som man kan försöka förbättra, även om det kanske inte alltid är så lätt.

För att ta ett extremt exempel, så betyder det att även om en galen seriemördare mördat hela ens familj så finns det ingen anledning att hata den personen, utan att man istället mer ska se personen typ som ett sjukt och förvirrat djur som kanske måste avlivas, för om det till exempel istället hade handlat om en rabiessmittad hund så finns det ju ingen anledning att hata hunden för det, utan den gör det ju bara för att den är sjuk, och det allra bästa vore ju om det hade varit möjligt att bota den. Och det bästa sättet att bota dåligt beteende hos folk man inte gillar är att ändå försöka vara vänlig och förstående mot dem och sprida positiv energi, istället för att låta sej själv påverkas på samma sätt av deras negativa energi, eller för den delen ge dem mer negativ energi. Även om det inte fungerar så påverkar det åtminstone litegrann. :)

Och, anledningen till att jag tog ett sånt extremt exempel är att ifall man känner att man skulle kunna låta bli att hata någon över något sånt, då blir det genast lättare att undvika att hata eller ogilla någon för mindre och vardagligare saker med.

Så, jag tycker bara att man alltid ska vara glad och positiv, och alltid försöka vara vänlig och förstående. :D

Memorativa

Uppdaterar oregelbundet för är roligare att skriva till någon annan än att skriva såhär, men tänkte
skriva litegrann nu iaf.

Läste en bok för några år sen, och där så stod det bland annat att värdet man sätter till sej själv är ens största fiende. Eftersom, det är det som gör en upprörd över allt som ens medmänniskor gör, och så hela livet igenom så kommer folk att göra en upprörd eftersom man tar till sej för mycket.

Och, att utan det så blir man osårbar, ungefär, och att man ska göra sitt bästa för att utplåna det. Ett bra sätt för det är även att ha väldigt irriterande personer i sitt liv, och man förstår nästan aldrig hur bra de är, men egentligen så ska man vara jättetacksam över såna personer, och det stod till och med att man borde anstränga sej för att försöka hitta en sån person, och att man borde skratta och vara glad över att känna en sån person, och att det lär en att bli felfri. Ungefär. Tycker det är ett ganska positivt och bra sätt att se på saker.

Kom förresten på att det finns en ganska grundläggande anledning till att krig existerar, och att människor kan välja att slåss och dö för ett land. Det är nämligen först och främst sitt genetiska arv man strider för. De flesta i ett land delar ens genetik mer eller mindre, så då alltså gör det inte så mycket om man personligen dör, eftersom ens gener ändå förs vidare genom alla andra i landet eller samhället som bär på liknande genuppsättningar. Man för nämligen inte sina gener vidare personligen, utan mer kollektivt, och så länge ens gener bärs vidare kollektivt så kan man egentligen aldrig dö, utan kan återuppstå genom tiden i otaliga olika liknande varianter. Det är den samlingen med gener som man väljer att dö för att beskydda.

Och rasism har ju sin grund i att man inte vill att ens egen genuppsättning ska förminskas, förändras och försvinna, eftersom till exempel, om genen för blont hår utplånades då skulle det ju innebära att alla som någonsin haft den genen har dött, eftersom det inte längre skulle födas personer med blont hår. Samtidigt vill man ju att sin egna genuppsättning ska vara så utbredd och stor som möjligt. (Sen kan ju saker uppstå genom mutationer och så, men det var bara ett exempel).

Bara funderar lite på varför någon i grunden kan välja att dö för sitt land, alltså. Att man vill bevara sin kultur kan ju ha lite att göra med det med, men det känns mer ytligt. Kultur och politiska system består inte på samma sätt och förändras för snabbt helt av sej själv.

Gäller väl även för grannländer där båda länderna har liknande genuppsättningar, egentligen, eftersom det upplevs som att man är mer olika än man egentligen är, på nått vis. Att nationsgränser skapar rasism på sätt och vis, och delar upp folk i två grupper.

Men, finns ju en massa olika sätt som man kan lösa allt det där på åtminstone teoretiskt.

Byronic

För någon som är dålig på att förstå hur andra reagerar på saker man säger, alltså alla subtila smådetaljer och sånt, så är det faktiskt ganska svårt att skriva något som inte går att missuppfatta på något sätt. Man måste läsa igenom allt flera gånger, fundera på varje mening och hur alla ordval kan uppfattas av olika personer, och sen så blir det ändå oftast fel.

Det kan ju lösas genom att andra påpekar eller frågar om saker man sagt som de tycker låter konstigt, så kan man förklara och förtydliga, men jag vet av erfarenhet att de flesta aldrig brukar säga något, utan bara kedjelikt kopplar ihop saker som inte stämmer tills de får en felaktig oftast negativ bild av något.

Och jag tycker att för att vara en bra person så ska man inte bara ha bra värderingar och så, utan man ska även respektera alla som har dåliga värderingar eller inte tycker som en själv, etc, och även kunna förstå varför de tycker så och kunna tycka om dem ändå, och att det är nyckeln till att kunna behandla alla sorters människor väl och även kunna förbättra dem.

Dessutom har jag inga problem med att vara vänlig och trevlig mot personer som är rakt otrevliga, utan kan lätt behandla personer som ogillar mej som vänner, och har inga problem med att ändra mej ifall jag har tänkt fel om något heller då det mesta jag tänker främst är baserat på logik. Det handlar mest bara om att jag har en spirituell syn på det hela, så att alla känslor som inte är goda är sånt som ska övervinnas och att det gör en starkare, och att det är viktigt att i grunden vara en bra person och påverka andra positivt. Att meningen med livet är att förbättra och fördjupa sin personlighet och den man i grunden är.

Så det är lite trist att någon ändå kan tro att jag någonsin säger eller gör något som inte är "menat" som rent positivt.

Dystopia

Det finns flera anledningar till att det fel att använda djur till olika sorters djurförsök inom forskning. Dels att det är fel att plåga levande varelser sådär, och dels för att det för det mesta är forskning som gäller människor, så varför ska man då utföra testerna på andra djur än människor?

Om man utförde alla såna där djurförsök på människor så skulle ju forskningen gå flera gånger snabbare och effektivare, så är det bara. Lite väl barbariskt att utföra det på vanliga människor däremot, sådär som man gjorde under andra världskriget. Det vore ju inte bättre än att göra det på djur annat än att det vore effektivare. Så, det klara alternativet vore att använda genmanipulation för att ta fram en ny sorts människa, som varken hade någon form av intelligens eller medvetande och som alltså inte ens skulle kunna leva på egen hand.

Det vore ju ganska perfekt, för en sådan varelse skulle inte kunna känna något lidande eller någon smärta, och den skulle ligga på en bakteries intelligensnivå. :)

Själva skapelseprocessen vore ju lite oetiskt däremot, eftersom det i första ledet vore vanliga människor, och man sen modifierade barnens gener på nått sätt så att hjärnans utveckling stoppades när det gällde alla funktioner utom de som var livsuppehållande, och att såna där människor på så sätt föddes. Sen skulle man väl få avla dem med varandra och sköta om hela den biten eftersom de inte skulle klara det själv, och så efter sådär 15 år kunde de första börja producera barn på löpande band som kunde användas för forskning eller för att avla fram ännu fler.

Så lite oetiskt ju, men sådär gör man ju redan med djur, så det vore faktiskt ändå en förbättring jämfört med det.

Det jag är lite fundersam över däremot, är skulle alla såna där djurförsök fungera ifall det man testade dem på inte hade något medvetande? Förmodligen skulle de det, men jag har ingen direkt koll på hur de genomför alla olika tester.

Ett annat alternativ vore kanske ifall man testade allting på virtuella varelser istället för levande varelser, och tog fram de resultat man ville ha på så sätt. Kanske vore ännu mer effektivt till och med. Men jag är osäker på vilket av alternativen som vore enklast att forska fram, båda är rätt så avancerade. En virtuell människa som vore en så perfekt avbild att man kunde testa okända saker på den och få samma resultat som i verkligheten, eller genmanipulation för att skapa människor utan medvetanden/intelligens. (Även om en del nog skulle kunna skämta och säga att det redan finns gott om såna människor, haha). ;)

Vore rätt kul ifall jag hade haft någon annan att diskutera sånt där med, men som det mesta jag skriver om så har jag aldrig diskuterat det med någon annan än mej själv.

Doctrine

När det gäller vad jag skrev lite tidigare om att man inte borde blanda in feminism och sånt i politiken, det är även för att det ju egentligen inte finns något parti som är "emot" det hela. Det finns inget parti som tydligt säger att feminism är dåligt eller att rasism är bra, tja inga partier som är stora nog att bry sej om iaf, och därför finns det inget direkt motstånd på så sätt.

Om det fanns ett större parti med såna åsikter, vilket det förmodligen finns i många andra länder (Afrika, etc), då är det däremot rätt bra att ta upp såna frågor i politiken. Men även då vore det förmodligen bättre med generella demonstrationer och liknande för att undvika politisk förföljelse.

För det jag menar med att de ska kopplas bort från politiken är ju att man istället ska se till att driva såna frågor kraftigare utanför politiken. Ingen direkt skillnad alltså utom att man struntar i att försöka bli en del av regeringen, utan ser till att påverka på andra sätt.

Hursomhelst så eftersom jag anser att man till exempel borde avskaffa lönearbete så finns det ju inte så mycket mer jag kan skriva om det egentligen, eftersom det ju skulle räcka att hänvisa till mina övriga åsikter som en lösning på allt, och de även är anledningen till att jag inte tycker att man ska fokusera så mycket på sånt där inom politiken, och att allt sånt där ska vara naturligt ändå.

Vilket i sej är en viss balansgång egentligen. Till exempel så anser jag ju att man ska vara vänlig och respektfull mot alla, och landsförvisa alla dåliga (våldsamma, etc) personer, och avrätta alla psykiskt sjuka mördare (de som aldrig skulle kunna bättra eller ångra sej alltså, utan bara skulle komma tillbaka och hämnas eller fortsätta mörda om de blev landsförvisade).

Men, när samhället inte fungerar så, hur ska man göra då? De psykiskt sjuka mördarna är ju inget problem egentligen för de får ju sitta i livstids fängelse istället, men hur ska man bemöta personer som egentligen borde kastas ut ur samhället men som man ändå tvingas dela stad/stadsdel med, ska man fortfarande fortsätta vara vänlig mot dem då? Jag anser att man ändå ska försöka vara vänlig mot dem och visa att man är bättre än dem, men det är en rätt svår fråga. Men, varken hot eller våld och sånt vore rätt iaf, det skulle inte förbättra något, så det enda alternativen är väl egentligen att antingen vara vänlig eller döda dem.

Och, det blir ju lixom snabbt en del problem om man har enskilda eller civila dödspatruller som drar runt och avrättar folk som inte förtjänar en plats i samhället pga sina ruttna personligheter. Det vore ju mer likt fascism än anarki och skulle nog kunna bli ett rätt stort blodbad. Så, därför är det bästa alternativet att försöka vara vänlig mot alla ändå, trots att de inte förtjänar det. Så långt det går. Men även det innefattas ju egentligen i det jag menar med att man inte ska blanda in människors beteende i politik, utan att man ska försöka påverka folks beteenden mer direkt istället.

Om nått av det där blev otydligt så skyller jag på att jag är sjuk och har feber, men jag är inte direkt känd för att vara tydlig med saker hursomhelst. :p

Swarm intelligence

Kom att tänka på en rolig sak. Ifall alla var typ odödliga, typ att man kunde leva i åtminstone några tusen år, och att man även kunde undvika att ens kropp åldrades, hur skulle det då fungera att leta vänner och relationer och sånt online och i övrigt? :D Typ, hur skulle det fungera med åldersspannet? "Letar efter vänner mellan 20-30 år, etc". Det skulle ju inte längre fungera. För då skulle ju någon kunna säga typ "ja jag är 20 år!" Men så egentligen är den 2000 år, vilket inte skulle gå att se och kanske heller inte märka, så det skulle ju vara omöjligt att kunna lita på någons ålder.

Dessutom, man skulle ju inte kunna fråga efter någon mellan 1000-3000 år heller, för oavsett vilken ålder det gällde så skulle det inte betyda så mycket. Det enda som skulle betyda något var personlighet, vilket inte har något med ålder att göra annat än att den kan ha påverkats till att bli bättre eller sämre av mer erfarenhet.

Så jag förstår inte varför många bryr sej om den saken så mycket. För min del så bryr jag mej om ålder mest ur hälsosynpunkt, eftersom det är större risk att någon får mindre energi och blir svagare etc etc hur äldre den blir, men om alla kunde leva i tusentals år så skulle inte heller den saken vara något problem, och då hade jag inte tyckt det spelade nån roll överhuvudtaget om någon var femtiotusen år äldre än mej, eller trettiotusen år yngre, så länge den hade en personlighet som passade mej. :)

Vilket så klart inte är det lättaste, då jag bara som exempel är lika mycket introvert som extrovert, så alla extroverta tycker generellt att jag är alldeles för introvert, och alla introverta tycker att jag är alldeles för extrovert, och det är på det sättet med en rad andra saker med. De flesta är betydligt mer antingen-eller än vad jag är, och tänker och fungerar mer förutsägbart och enkelspårigt. Läste nyss en vetenskapsartikel om hur alla människors hjärnor fungerar som individuella hiveminds.. Men, var ju inte den saken jag tänkte skriva om nu.

Sarasvati

Utifrån en novell jag nyligen läste, undrar om polarisen verkligen skulle kunna smälta och brytas sönder på ett sånt vis att den lixom bröts itu och snabbt gled över sej själv ner i havet istället för att sjunka rakt neråt. För det vore ju rätt katastrofalt om nått sånt skulle hända, och det skulle ju gå på bara ett par minuter då i det scenariot. En halv bergskedja som lossnar och glider ner i havet typ, och skapar en femtio meter hög tsunami som utplånar allt i sin väg, samtidigt som havsnivån ökar med flera meter och lägger halva Europa under vatten.

Och, förutom allt annat så är ju problemet med det alla kärnkraftverk, för de skulle inte hinna stänga ner då det tar en viss tid, och deras säkerhet är inte baserat på sånt, så mängder av dem skulle i ett sånt scenario förstöras och släppa ut extrema mängder med radioaktivitet.

Skulle ju förmodligen inte bli riktigt så drastiskt däremot även om det skedde, utan skulle nog krävas extrem otur för att skapa en så stor tsunami. Men förutom det så skulle det ju även få samma resultat ifall en större meteor störtade i havet. Och hur ofta händer sånt egentligen? Det vet vi ju inte egentligen. Det är ju däremot ganska vanligt att mytologi innehåller just tsunamis, så nån sorts större tsunami har förmodligen skett inte allt för långt tillbaka i tiden, även om dess plats i mytologi ju så klart även kan härröra från ett antal mindre och lokala tsunamis.

Men det är det som är problemet med kärnkraftverk egentligen: De har inte tillräckligt med skydd mot större och oförutsedda naturkatastrofer, och är väldigt sårbara i och med att det kan gå så otroligt illa om de skadas. Så jag är generellt positiv till kärnkraft eftersom det ger mycket energi, men även negativ till säkerheten och riskerna, och att man heller inte kan utnyttja allt kärnkraftavfall på något bra sätt utan typ bara skapar en massa radioaktiva sopor. Därför tycker jag att man borde stänga ner alla kärnkraftverk tills eller såvida man inte kan lösa de sakerna på något bra sätt. Åtminstone de som ligger nära kusten och/eller i områden med jordbävningar.

Igår så började förresten lampan i kylskåpet spontant att fungera igen, efter att ha varit stendöd i sådär 2 månader utan att jag brytt mej om att byta den. Ett mirakel, yey.

Kommit på att industriell dans är rätt kul också, fast verkar vara rätt svårt att bli riktigt bra på det, ansträngande med. Men betydligt intressantare än alla andra sorters dans iaf.

Satyagraha

Angående förrförra inlägget. Alternativ till hur man kan lösa allt. Problemet är ju mest att politikerna är så stela och inte har några visioner. Till exempel, så skulle ju Socialdemokraterna lätt kunna bilda en stark majoritetsregering om de bildade regering med V/MP plus SD, eftersom SD förmodligen inte skulle kräva mer än att få lite ändringar i invandringspolitiken för att bli nöjda. Vilket som sagt även skulle stoppa dem från att öka i nästa val, och så samtidigt skulle vänsterblocket inte behöva samarbeta med och flyta ihop med högerblocket. De är redan tillräckligt lika varandra som det är, och om partierna man röstar på är för lika varandra så riskerar det ju att bli en typ av skendemokrati där inget egentligen förändras oavsett hur man röstar. Samtidigt så tycker jag att all högerpolitik borde avskaffas helt egentligen, och att politiken istället borde stå mellan två rätt så olika vänsterblock.

Iaf, det hela handlar ju egentligen bara om "hur" man förändrar det. Bara för att man stoppar något på ett sätt, så kan man ju samtidigt öppna för något annat sätt, så det skulle inte alls nödvändigtvis behöva betyda att samhället blev mer intolerant mot invandrare eller nått sånt, eller att man ens tog emot färre, utan bara att man strukturerade om det hela.

Personligen så tycker jag att hjälpa flyktingar och fattiga länder och så på plats är det allra viktigaste, eftersom det har störst effekt, men. Ett alternativ vore ju att bygga nått sorts enormt flyktingläger i Europa, med obegränsat med plats för flyktingar, och att alla som var förföljda etc i sina hemländer var välkomna dit eller kunde få hjälp att ta sej dit. Typ som en lite isolerad storstad med enbart miljoner med flyktingar. Sen kunde de få en massa resurser att studera och så där, och antingen slussas ut till övriga Europa efter ett tag, eller uppmuntras att återvända till sina hemländer eller andra fattiga länder mer utbildade och starkare än tidigare, och hjälpa till med att utveckla och göra dem bättre. Kravet för att slussas in i Europa vore väl då att ha lärt sej åtminstone något europeiskt språk, antar jag, för att underlätta integrationen.

Då skulle alltså alla rikare länder hjälpas åt att finansiera det där, och fokuset skulle ligga på att ta tillvara på och utbilda människorna som kom dit, och allt skulle styras av nått sorts rättvist och bra system.

Det negativa med det vore ju att det skulle bli rätt isolerat som sagt, och människorna där inte skulle ha så mycket frihet, men ändå, det skulle vara en säker och trygg plats där de kunde stanna ett par år åtminstone, och om man flyr från krig och förtryck så vore det rena paradiset att få komma till ett sånt ställe. Det skulle jag själv ha tyckt.

Det är ju ett tänkbart alternativ till att lösa problemet med alla flyktingar i världen, och även integrera dem i samhället. Fast fungerar ju inte lika bra när det gäller vanliga invandrare som typ bara vill flytta till ett annat land för att de "vill". Jag tycker det borde vara helt fritt för alla att röra sej som de ville över alla gränser temporärt, men att bosätta sej på ett ställe är ju en annan sak, eftersom då gäller det ju att kunna passa in i det omgivande samhället. För att undvika konflikter och problem.

Men, om världen var rättvis och jämlik så skulle det ju inte ens finnas nån större anledning för den typen av invandrare att flytta hit eftersom de skulle ha det exakt lika bra i sina hemländer, och världen blir ju inte rättvisare och jämlikare bara för att folk flyttar från ett land till ett annat. Till skillnad mot flyktingarna så är ju det en kategori med människor som klarar sej utmärkt där de är, och jag tycker de i första hand borde arbeta för att långsiktigt förbättra sitt land och område och sin politik istället för att flytta permanent till ett annat land som de tycker är bättre. Det rätta vore ju att göra rakt tvärtom, att flytta från ett rikt land till ett fattigt, och på så sätt berika det fattiga landet med sin kunskap etc.

En sak som borde förändras är däremot att ingen borde utvisas så som det fungerar nu. Absolut inte flyktingar som riskerar livet ifall de tvingas tillbaka till sitt hemland, men även när de gäller andra invandrare så borde de åtminstone få ett val. Till exempel att få bosätta sej ute i skogen eller nått, och bygga sitt eget lilla hus och bo helt självständigt och primitivt och så, utan några direkta bidrag. Vilket ju kanske inte låter så lockande för alla, men då får de åtminstone något sorts val, och går ju att genomföra nått sånt på olika sätt.

Sen finns det ju även de som tycker att man både borde öppna gränserna helt och låta hur många som helst komma och bosätta sej här utan att ens integreras i samhället, men jag har väldigt svårt för att förstå hur de tänker. Lixom, om planetens fattigaste två miljarder flyttade till Europa/USA etc så skulle det ju bara leda till total kollaps, med den enda skillnaden alla i världen skulle bli lika fattiga. Vilket så klart vore rättvist, men inte direkt någon bra lösning. Möjligtvis att det skulle kunna stimulera fram nån sorts bra förändring efteråt, menmen, svårt att förutsäga.

Hursomhelst, det första steget till en bättre värld vore att störta alla diktaturer (inklusive de demokratier som påminner mer om diktaturer) och inrätta kourruptionsfri demokrati världen över, för demokrati är ju inte heller perfekt, men då kan man gå vidare till att avskaffa staten sen efteråt istället som nästa steg. Och, hela diktaturstörtandet borde utgå från folket och fredliga massdemonstrationer. Kanske att hela landet strejkar när det gäller allt utom att tillverka mat också, eller vägrar betala skatt eller använda bankerna, till exempel. Det krävs bara att majoriteten vill det så är det möjligt, och för att få majoriteten att vilja det så krävs det mest att de förstår att de skulle kunna få det bättre. Problemet där beror mest på att folk lätt följer den så kallade minsta motståndets lag.

Enda undantaget vore Nordkorea, för folk där är så förtryckta att något sånt undantagslöst bara skulle sluta illa. Så det skulle inte kunna fungera likadant där i nuläget åtminstone, men allting kan lösas på nått sätt.

Kerguelen

Tycker det verkar rätt coolt att ha håret i dreads. Men, det verkar kräva enormt mycket arbete och vara rätt svårt att få till det så att det blir på det sättet. Åtminstone om man inte kan någonting om sånt och ska göra det helt själv.

I övrigt. Så det är trist att det ofta ses som negativt och dåligt att man tycker om andra. Att vara vänlig mot och vilja vara vän med någon som är ovänlig eller inte gillar en räknas för det mesta som obehagligt dessutom, och verkar räknas som en anledning för den personen att vara elak mot en bara det. Det är verkligen ett tecken på att samhället är dåligt när ren vänlighet i någon form räknas som negativt.

Till exempel förut för många år sen med en person, då till och med erkände hon att hon medvetet varit elak för att få mej att sluta gilla henne, och att hon beundrade mej för att jag hela tiden ansträngde mej för att vara lika vänlig mot henne ändå, och tyckte det var äkta godhet. Fast det blev ändå ingen större förändring. Det är ju delvis mitt eget fel också eftersom jag är rätt socialt klumpig och så och inte så bra på sånt, men ändå.

Det är även rätt trist att folk inte håller saker de säger. Jag har ju haft en väldigt isolerad och introvert uppväxt, och vid minst 25-30 tillfällen har någon föreslagit något som snabbt skulle förändra det en hel del, eller rentav till och med bestämt tid och dag, etc, och jag brukar säga ja till allt, även sagt ja till att (eventuellt) flytta utomlands med någon en gång, men sen brukar alla andra bara ändra sej. Vilket innebär att inget någonsin förändrats.

Och i grunden så är jag ju väldigt extrovert, jag var mer extrovert än de flesta när jag var barn minns jag, och det är ju så jag vill vara, och det är det enda som känns som det passar mej. Jag vet inte ens exakt vad det beror på att jag inte är det, mer än nån sorts generell och osäker känsla av att allting är omöjligt, för dåligt självförtroende har jag inte alls även om det ger samma symptom.

Men eftersom det inte går att lita på att andra ska kunna hjälpa till så gäller det ju att göra något åt det själv istället, och det enda sättet för det är att se till att på egen hand regelbundet göra saker som är mer och mer extroverta. Även om jag inte alltid är så bra på det.

Förresten så märker jag ingen större skillnad på om jag har glasögon eller inte, enda skillnaden blir att allt blir lite suddigt och jag inte kan läsa något. Minns inte om jag skrivit det tidigare här, men tror att det beror åtminstone delvis på att jag tittade in i solen (filtrerad genom is) för länge när jag var sådär sju år, eftersom jag tyckte den var så fin att titta på, och allting skiftade i såna fina färger efteråt så att hela världen kunde vara alldeles blå ett tag, och skifta till grönt eller nått på nån sekund, ungefär. Jag fick skaffa glasögon sådär ett år efter det.

Men tänker mest att ju mer extroverta saker man gör desto mer extrovert blir man, och det i sej kan vara anledning nog för mej att göra något bara det. Funderade på att ladda upp nån ljudfil där jag sjunger lite bara på grund av det med, men får bli nån annan dag.

Heliopolis

Jag tycker det är dåligt att så många är intoleranta inom politik. Till exempel demonstrationer där extremister ibland står och kastar sten och stör och ropar åt andra att de är rasister etc. För man behöver ju inte acceptera saker, men om man rentav hatar och inte respekterar andra så blir man oavsett orsak per automatik en hatisk person, och det leder aldrig till något positivt. Dessutom bidrar det till att skrämma bort personer som inte är våldsamma, så man förlorar även väljare på det. I ett anarkistiskt samhälle så skulle sånt beteende vara ännu mer fel, eftersom det då snabbt skulle eskalera och bli livsfarligt.

Rent generellt så tycker jag heller inte att rasism/antirasism har så mycket att göra inom politiken egentligen, för det i sej är inte en politisk fråga utan mer något som ska vara självklart och naturligt ändå. Om man fokuserar på en sån ofta mer personlig och individuell fråga så tappar man fokus från viktigare frågor.

Jag tycker nämligen att politik främst bör handla om hur samhället är uppbyggt och fungerar rent praktiskt och ekonomiskt, och om hur man använder alla resurser. Det i sin tur kan leda till att rasim överhuvudtaget inte uppstår, utan att man ens behöver göra något åt det. Det är det rätta sättet att förändra det på, inte genom våld och hot. Antirasism bör handla om att förändra samhället på ett sånt sätt att rasism inte kan uppstå, inte om att försöka få folk att sluta vara rasistiska, för det är bara att behandla symptomen inte problemet. Det vore mest ifall det rådde extrem och utbredd rasism som den vore värd att bekämpa direkt. Lägre nivåer av rasism går inte att utplåna på det sättet.

Dessutom så om man hade sett över invandringspolitiken litegrann så hade man lätt kunnat stoppa SD från att överhuvudtaget någonsin komma in i riksdagen. Men istället använder man en taktik som bara kommer att få SD att växa mer och mer för varje val, eftersom om alla fortsätter att vara intoleranta och vägra samarbeta med dem så kommer de förmodligen att generellt ses som det främsta oppositionspartiet mot alla andra, och då kommer folk att rösta på dem på grund av det med, inte bara på grund av invandringsfrågan. Men många verkar inte kunna se långsiktigt, utan tänker bara att det är viktigt att stoppa SD "nu", och förstår inte att de bara förvärrar allt. Hade samhället fungerat annorlunda så hade SD heller aldrig uppstått från början, för de är mest bara symtomet på ett generellt misslyckat samhälle.

Personligen så är jag tolerant mot alla sorters människor. Så länge man inte är våldsam eller nått sånt. För som sagt, man kan inte hata någon på grund av dess dåliga åsikter, för då blir man själv hatisk, utan det räcker gott och väl med att man ogillar de individer inom något som är våldsamma och behandlar andra dåligt och så. Att hata andra enbart på grund av att de hatar andra är fel. Lika fel som att hata andra på grund av att de "inte" hatar någon.

Demonstrationer och aktivism och allting sånt ska i grunden ske på ett lekfullt, fredligt och positivt sätt, det är det bästa sättet att kunna påverka och förändra andra människor. :)

Tiwanaku

Det vore rätt kul egentligen om man hade ett valsystem som gick ut på lotteri, där alla ministerposter och annat räknades som högvinster, och att få bli statsminister var högsta priset. Då kunde alla rösta på sej själva om de ville, för en chans att få bli statsminister, och vem som helst som ville skulle verkligen kunna bli det. Även om så klart inte alla vill arbeta med sånt, då skulle de lägga sin röst på någon annan som vill det, och på så sätt blir det större chans att de som är intresserade får arbeta med sånt eftersom de får fler röster och därmed fler lotter.

Och då skulle partier inte existera, utan man skulle bara rösta på personer.

Då skulle man ju kunna börja med att lotta ut högvinsterna, och sen fortsätta neråt, och om någon vinner något så får den inte vinna något mer sen utan ens röster/lotter räknas bara tills man vunnit något en gång, och chansen att vinna något är procentuell varje gång.

Går ju ändå inte att dra igenom vilken politik som helst, eftersom om ingen gillar ens idéer så skulle ju ingen följa dem eller rösta igenom dem sen, och i och med att alla har olika åsikter och inte är del av något parti så kan omröstningar gå lite hur som helst baserat på vad majoriteten tycker.

Faaast, jag är väldigt tveksam till att det vore något bra system. Men, det nuvarande systemet är heller inte direkt bättre.

Tycker för övrigt att det är väldigt intressant med saker som till exempel Antikytheramekanismen, ett mekaniskt urverk från före kristus, för tog 1400 år innan någon lyckades tillverka något liknande igen.

Finns en massa andra såna exempel med, som visar att människorna har haft tillgång till avancerad kunskap som sedan gått förlorad i över tusen år. Till exempel så var det tvåtusen år sen man skapade en första föregångare till ångmaskinen.

Däremot så är det ju inte så konstigt egentligen. Människor har ju alltid varit lika intelligenta de senaste tiotusentals åren, men har man bristfällig tillgång till papper eller de flesta inte kan läsa så kan det vara svårt att skriva ner och föra komplicerade saker vidare, och har man inte ordentlig tillgång till material och verkstäder så kan det även vara svårt att framställa sakerna i fråga, och om kunskapen då förs vidare främst muntligt så kan den lätt försvinna. Likaså ifall man bara har en eller två dokument på det hela och de går förlorade.

Hade varit väldigt intressant att veta vad som fanns i Biblioteket i Alexandria och allt som gick förlorat när det förstördes, men rent generellt så gick ju sånt material förlorat genom hela den tidsperioden på grund av bränder och krig och annat.

Vaccinium

Igår så var jag ute och plockade lingon, fick ihop en hel hink så får se sen hur många kilo det blir när det är färdigrensat. Fanns en hel del blåbär på ett ställe med, rätt så stora och fina, men de var övermogna eller nått för de smakade inte alls gott. Hittade två hallon med som däremot smakade ok även om de var väldigt små.

Drömde förresten inatt att jag och några andra var ute i skogen och gjorde nån sorts forskning tror jag det var, och så upptäckte vi plötsligt att en av oss hade blivit dödad strax utanför den primitiva basen som vi hade. Och, att det var nån sorts skabbig och sjuk jättebjörn som låg bakom. Dessutom ville den käka upp oss andra med, ooch vi hade bara två pilbågar och kanske tio pilar, och klättrade upp på nån sten som utgjorde en vägg i basen, och så sköt vi på björnen när den närmade sej och ville ta sej in där. Fast den stannade inte för det, och försökte klättra upp i ett träd bredvid stenen så den skulle komma åt oss, och hade inte ens tid att skjuta utan fick hugga den med en pil så den ramlade ner, och hade bara två-tre pilar kvar. Minns inte hur det slutade, men tror att vi klarade oss från att bli uppätna på nått sätt.

Drömde även att en familj på tre personer varav ett barn på sådär åtta år en efter en hoppade bungyjump från toppen av nån sorts skyskrapa. Det lär ju inte gå i verkligheten för vinden och det skulle väl mosa en mot husfasaden, men de gjorde det iaf. De hade nån sorts speciell anordning som gjorde det möjligt att hoppa säkert från typ hundra meter.

Och så drömde jag nått om att sitta i en bil som bromsarna slutade fungera i också, efter att ha köpt ost, så den bara rullade baklänges ut för en nerförsbacke och ner för en otrafikerad gata. Inte så spännande däremot. Men drömde om nån forsande flod med en massa förgreningar och små vattenfall också, som jag åkte ner längs i nån liten båt eller flotte i ganska hög hastighet (flög ut över kanten på vattenfallen). Drömde en massa annat med som jag inte minns så tydligt.

Alltid tyckt att saker man drömt och som man även minns och som fastnat i minnet räknas ungefär lika högt som saker man varit med om på riktigt, det är ju inte så stor skillnad egentligen.

Minerva

Det vore rätt så roligt att ha en bil egentligen. Kunna köra vart man ville, ta massor med packning med sej, och kunna sova i bilen, och använda den som en bas för att stanna på olika ställen och cykla/promenera omkring.

Problemet däremot är att en bil kostar ju inte så mycket egentligen så länge man inte köper nån helt ny lyxbil, men försäkringar och bensin och allt sånt skulle kosta så mycket att mitt överskott varje månad förmodligen typ skulle raderas, och det är inte värt att leva fattigt bara för att kunna ha råd med en bil. Därför har jag aldrig brytt mej om att skaffa körkort heller.

Och den främsta anledningen att bilar fortfarande går på bensin är väl att oljebolagen inte vill att värdet på bensin/olja ska gå ner, så då påverkar/mutar de bilindustrin och gör allt de kan för att blockera utvecklingen av andra typer av motorer.

Drömde förresten en rätt intressant dröm inatt, men kan inte minnas så mycket. Men minns iaf nån sorts kläder som anpassade sej efter den som bar dem, och som både kunde utvidga sej så man alltid kunde röra sej smidigt, och reglera sej efter kroppstemperaturen för att se till att den alltid låg på en normal nivå. Var rätt coolt, hade inte direkt haft något emot att ha den typen av kläder. Möjligt att det var något mer med dem som jag glömt bort också.

Iaf relaterat till det förra inlägget, så tycker jag det är otroligt dåligt att småbarn får se på neonfärgat skräp, lyssna på barnmusik och läsa barnböcker. Jag är ganska säker på att sånt nämligen hämmar utvecklingen och lätt kan göra barnen korkade. Själv så lyssnade jag till exempel aldrig någonsin på musik förrän jag var sådär 14-15, eftersom jag helt enkelt tyckte allt jag kände till var så dåligt, och gillade inte att läsa böcker heller förrän jag var sådär 12-13 tror jag.

Allt det där är ju även rätt nytt, fanns ingen sån kultur för hundra år sen. Inte för att det direkt var bättre då däremot, det var mer att det var annat som var dåligt istället, och de sakerna gäller fortfarande på många platser i världen.

Men de första åren lägger trots allt grunden för allting som kommer därefter. Därför tycker jag att barn redan från ettårs-åldern borde lyssna på samma musik som man själv lyssnar på, få vanlig litteratur eller faktaböcker höglästa för sej, och även om tecknat förmodligen vore mer uppskattat åtminstone få titta på tecknat som även vuxna skulle kunna uppskatta. Kön spelar ingen roll heller, samma saker för alla. Avslutar inlägget med lite fin barnmusik. :)

Dis

När man tänker eller föreställer sej något, då kan man ju se bilder inne i huvudet, ungefär. Så, det hade varit rätt coolt om man kunde koppla ihop sej med en maskin, som kunde läsa av de bilderna och extrahera dem ur minnet. :) Typ att man bara behöver tänka på en bild, och föreställa sej den, så är den klar sen. Så man skulle kunna massproducera hur mycket konst som helst, och konst av riktigt bra kvalitet med.

Vilket ju även borde fungera för att tillverka alla sorters filmer i så fall.

Skulle tänka mej nått sorts användargränssnitt där man lixom kan öppna och spara filer, och lixom se och studera de sparade tankarna, och där man ändra på och redigera detaljer i det man tänkt fram, och att allting kontrolleras helt av ens tankar inget annat. :)

Vore ju en ganska fantastisk uppfinning. Inga stora filmteam och budgetar på flera miljoner för att kunna skapa en bra film heller, utan det skulle räcka med en enda person med bra fantasi. Även om det ju samtidigt ändå skulle gå att samarbeta så att flera skulle kunna skapa något tillsammans. Typ att någon skriver manus, att någon skapar konceptkonst eller musik/ljud, att den med bäst kontroll över sina tankar binder samman allt, och att någon annan sen putsar på smådetaljerna kanske.

Tror även att något som skulle kunna bli riktigt populärt vore att koppla ihop sej sådär medan man sover, och filma sina drömmar. Men det kommer väl att dröja några hundra år minst innan någon uppfinner det hela och får det att fungera. Sen kommer personen att hyllas "för sin revolutionära uppfinning som ingen hade kunnat föreställa sej." ;p

I övrigt så tycker jag det är trist att så många i världen har likartade namn. Typ att så många delar samma namn. Det känns ju inte direkt särskilt roligt och speciellt att ha ett namn som en miljon andra personer också har, oavsett hur fint det är.

Om jag själv skulle döpa ett barn till något, så skulle jag vilja ge det ett namn som låter fint och som ingen annan har, och som går fint att förkorta. Dessutom kan ett namn definiera en person så att den lätt blir den typ av person som den döps till, åtminstone att det påverkar, och jag tror det är viktigt med ett namn som påverkar en till att bli en bra person.

Men själv så tycker jag Namnlös är ett rätt bra namn också, för på det sättet blir man inte definierad av sitt namn utan kan vara alla namn samtidigt, eller vilket man än vill.

En till sak jag tycker är rätt dåligt med det där, är all gammal kristen moral och etik som skapat en kultur som säger att man typ ska gifta sej med en person och skaffa barn med den, och att man bara ska göra det om man har hög inkomst och känt varandra i fem år eller nått, och man ska göra allt för barnets skull och leva för det, etc etc. Minns inte om jag skrivit det tidigare men jag är rätt mycket emot det sättet att se det på, eftersom det är baserat mest på kultur.

Även för några hundra år sen, när skillnaden var att man skaffade massor med barn för att få hjälp att sköta om arbetet och försörja sej och så, så var ju även det något som berodde på samhällskultur. Och, att göra något på grund av den kultur som råder är inte att vara fri. Om man skruvar tillbaka tiden tiotusen år så slipper man däremot den sortens kultur, vilken som sagt ursprungligen har sin grund i fasta bosättningar och att man vill bevara det man äger inom sin närmaste familj.

För om man ser det grundläggande, så om någon har samlag med en person, då har typ hjärnan eller det undermedvetna sett den personen som en person som det skulle passa bra att skaffa barn med. Det kanske man inte själv alls håller med om, men det är så hjärnan fungerar. Hjärnan sorterar även bort typ sjuka och svaga personer åt en, just av anledningen att dem skulle det inte passa bra att skaffa barn med. Det är vad attraktion i grunden handlar om och vad som är naturligt. Och, det är de flesta inte medvetna om.

Personligen så tycker jag inte att det är något fel alls att skaffa barn med någon så länge man bara gillar den tillräckligt mycket för att ha samlag, och att man inte behöver ha känt varandra mer än sådär en månad. Alltså att det inte vore något fel i sej och inte på något vis sämre än något annat, eftersom det snarare vore vad som var mest naturligt om man utgår ifrån till exempel apor.

Ishtar

Idag har jag varit ute och cyklat i fem timmar, och tittat på en sjö bland annat. :) Var rätt fint, massor med skog överallt omkring. Väldigt ödsligt och folktomt däremot. Vid ett tillfälle så var jag på väg rakt ut i ingenstans också, alltså en jättedålig och smal väg som jag visste skulle leda långt ut i skogen till en återvändsgränd jag tänkte utforska. Såg ut lite som bilden på vägen härunder, fast mycket, mycket sämre. Var en avspärrad väg med sån där järnbom, men det bra med en cykel är ju att de inte stoppar såna. Men iaf, den vägen kändes extra ödslig och träden var dessutom höga och stod väldigt närainpå, och fick en obehaglig varnande känsla av nån anledning, ungefär som att något inte stämde, att något var fel eller att det var en dålig idé. Så efter att för en sekund ha inbillat mej att nån mörkbrunaktig stubbe/sten några meter in i skogen var en björn så vände jag om igen.

Senare så åkte jag vilse ett tag också eftersom jag svängde in på fel väg, så då fick jag promenera genom skogen en bit. Var rätt jobbigt att dra cykeln med sej. Hade tur och hittade en liten stig, men var så tät växtlighet runtomkring att man fick tränga sej fram genom den. Men hittade iaf en ny väg efter ett tag, vilken ledde tillbaka till vägen som jag hade missat, och jag förlorade ingen tid på det utan blev bara en liten omväg genom skogen.

Läste förresten nyligen en sak där några personers kroppar var nedfrusna ungefär, men att de kropparna ändå projekterade solida kroppar och att de på det sättet kunde röra sej fritt i världen. Och, att de även var ur fas med tiden vilket gjorde dem helt osårbara, så de kunde inte dö ens genom att bli inslängda i solen, så länge deras nedfrusna kroppar var säkra. Kunde använda teleportering och så också. Tyckte det var rätt intressant, för jag har själv tänkt på en annan variant av det där tidigare.

Men, det som var intressantast var att de sen slängde in de där nedfrusna kropparna i ett svart hål, skyddade av ett kraftfält, och att de på så sätt gjorde det omöjligt för någon att komma åt dem och kunna döda dem. Det är ju lite väl riskabelt eftersom man inte ens själv kommer åt sin kropp på det sättet om det skulle behövas, men som försvar är det ju rätt bra.

Även om jag själv nog skulle tro att det effektivaste vore att göra nån sorts krökning av själva universum för att skapa en sorts extra dimension i flera lager. På det sättet blir man inte begränsad till en enda plats i universum, för ett svart hål är ju trots allt ändå bara en enda liten malström i ett oändligt hav av stjärnor.

Genome

För några dagar sen så ösregnade det så då gick jag ut på en promenad i regnet i en och en halv timme. :) Inga regnkläder eller sånt, för sånt behöver man bara om man ska vara ute i regnet i typ 4-5 timmar i sträck.

Gick iaf till ett ställe i utkanten av staden, och så satt jag under en bro ett tag och tittade på havet medan det regnade, och badade fötterna i havet. Var hyfsat varmt. Det gick att klättra omkring under bron om man ville också, och klättra ut till en sorts pelare där man kunde sitta mitt ute i havet under bron. Knappt två meter ner om man skulle ramla, och så gott som helt folktomt där med.

Testade att gå barfota på vägen tillbaka, men bara en bit för fastnade så mycket blött smågrus under dem vilket kändes obehagligt, och tyvärr så slutade det regna på hemvägen så det var inte lika roligt för hade velat promenera i regnet då med. Men, kläderna hann åtminstone bli helt torra tills jag var hemma igen. (Fast inte håret, det såg ut som om nån slängt en hink med vatten över mej). ;p

Var förresten nån musikfestival som spred en massa oljud också. Spelade inte nån musik som jag gillade just då iaf. Men ganska onödigt att betala en tusenlapp för en biljett till nått sånt, för jag hörde alldeles utmärkt och jag var inte ens i närheten. :p Är ju bara för att man vill titta på de som spelar, egentligen.

I övrigt. Så problemet med att mänskligheten spred sej över flera solsystem och galaxer, det vore att efter några miljoner år så skulle folk på olika planeter sannolikt ha utvecklats på olika sätt, och alltså även om alla hade ungefär samma genuppsättning i början så skulle det bli större eller mindre skillnader, och lixom dela upp mänskligheten i olika raser och ställa dem mot varandra, och skulle förmodligen kunna leda till krig mellan olika planeter.

Men, en lösning på det vore om alla hade typ någon sorts tillverkad gen med alla anlag som existerar, så att ens barn alltså inte ser ut som en själva utan att det blir helt random på sätt och vis eftersom det dras slumpmässigt från den genen. På det sättet skulle nämligen allting stabiliseras på så sätt att även efter hundra miljoner år och oavsett hur många stjärnsystem mänskligheten var utspridd över så skulle alla fortfarande ha ungefär samma genuppsättning och vara samma typ av människor.

Det gör det även på sätt och vis meningslöst att skaffa barn i sej, eftersom man nästan lika gärna skulle kunna adoptera ett då, då att skaffa barn inte längre skulle handla om att föra gener vidare utan mer om att ta hand om dem. Sen så, om någon inte var nöjd med utseendet så skulle de ju så klart individuellt kunna ändra färg och form med kirurgi och så, så den saken vore inget problem. Samtidigt så skulle det inte vara möjligt att införa någon sån gen förrän det var möjligt heller, eftersom alla kortsiktigt skulle bli så upprörda annars över att få slumpmässiga utseenden på sina barn och inte kunna ändra det. Att de flesta ändrar hela sitt utseende på det sättet måste ha hunnit bli normalt och accepterat först.

Ran tan plan tire lire lan plan

Idag så har jag cyklat vilse ett par timmar. :) Skulle till ett ställe som verkade fint, men tog fel avtagsväg eller nått så jag åkte i rätt riktning men på fel väg, vilket jag upptäckte efter ett tag, men bestämde mej ändå för att fortsätta för att se vart jag hamnade. Men det ledde inte till nått intressant ställe, och så åkte jag runt i cirklar i ett större bostadsområde ett tag, tills jag till slut hittade vägen jag kommit från och åkte hem igen. Det gick snabbare att åka hem däremot, för på nått sätt så tog jag fel väg och så märkte jag bara att "hmm, undrar finns det två byggnader som ser likadana ut.. oj jag är visst bara en minut hemifrån istället för tio som jag trodde."

Ska nog göra ett nytt försök att åka till rätt ställe om ett par dagar. ;p Blev ju fin motion
åtminstone. Var meningen att det skulle regna också, men nån regndroppe kom det som vanligt
inte.

Däremot så, det hade verkligen känts roligare om jag haft någon annan att cykla med, särskilt
om man ska åka nån längre bit och vara borta ett tag. Men så har jag alltid tyckt om alla
sorters resor.

Förresten läst om en idé att byta ut alla vanliga asfaltsvägar mot vägar gjorda av speciella
solpaneler, alltså att några redan har skapat solpaneler som skulle fungera att köra på sådär
men att det inte finns nån finansiering.

I grunden så är det ju en bra idé, för det finns väldigt många fördelar med det, men även
många nackdelar. Tror istället att det hade varit rätt fint att som ett första steg kunna byta
ut alla stenar på typ torg och sånt mot såna solpaneler. Skapas ju inte lika mycket energi
eftersom det bara vore en bråkdel av ytan som täcktes jämfört med att täcka alla vägar, men
man får samma fördelar, och slipper en del nackdelar. Och det vore ju riktigt användbart, typ
att det alltid skulle vara snö/isfritt där på vintern utan att någon ens behövde skotta.

Quo vadis

Tycker det är en aning för varmt ute just nu. 30 grader är ju rätt fint om man bara badar eller tar det lugnt, men att röra sej i sån värme är bara jobbigt eftersom man lätt börjar svettas utan att ens anstränga sej. Skulle regna och blixtra för några dagar sen, enligt väderprognoserna, och såg fram emot det, men de ljög för det regnade bara litegrann i knappt femton sekunder. ;(

Iaf, så tror jag att supertåg vore ett väldigt bra sätt att underlätta och förbättra transporter av både material och folk, världen över. Det är faktiskt möjligt för tåg att kunna gå flera gånger snabbare än flygplan, genom att de färdas i vakuum genom en tunnel, och svävar fram genom magnetism. Ungefär. Har läst om att man håller på och forskar om tåg som ska kunna gå i 3000 kilometer i timmen, och det finns redan såna som går i åtminstone 500-600 kilometer i timmen, så det ligger inte allt för långt in i framtiden.

Snabbare än flygplan, och förhoppningsvis säkrare med. Det borde finnas nått sorts säkerhetssystem som dämpade hastigheten automatiskt om det behövdes, och tunnlarna borde inte vara större än tågen själva, vilket borde göra risken för olyckor minimal. Det finns ju en hel del problem med att bygga ut ett sånt system däremot. För det första, så måste de ju färdas genom tunnlar, och såna tunnlar borde helst vara under jorden och så raka som möjligt, inga skarpa svängar åtminstone, vilket kräver en hel del arbete och resurser jämfört med vanliga järnvägar. Vet inte om det skulle fungera så bra med en massa stopp längs vägen heller med tanke på accelerationen och annat, utan att varje tåg kanske bara skulle gå mellan två punkter. Men, fler stationer kanske skulle göra underhållsarbetet lättare så det beror på.

Men jag ser iaf ett nätverk av såna raka tunnlar, med stationer där kanske bara två eller tre tunnlar binds samman. Och, att man använder såna tåg för att resa främst snabbt mellan världsdelar och länder, och sen fortsätter till sin slutplats på annat sätt utifrån de stationerna.

Ett problem är ju däremot att man kanske inte kan dra ett sånt system genom instabila länder där det är stor risk för terrorism, men det skulle fungera väldigt bra för att till exempel sammankoppla Europa och Kina, eller Nord och Sydamerika. Det vore ju väldigt fint om det kunde gå under eller genom havet på nått vis också så att man kunde resa jorden runt, men den saken vore lite krångligare än att bara låta det gå över land.

Polyamori

Skulle vilja ha en trampolin eller studsmatta eller nått liknande, mitt ute i ingenstans, och kunna hoppa och studsa medan det ösregnade och blixtrade och åskade. :D Tror det hade varit en underbar känsla, och jätteroligt, som om att man hoppar upp i himmelen. :)

Tycker förresten att ordet polyamori beskriver mej rätt bra. Visste inte att det ordet fanns förut. För, det är att man kan vara kär i flera personer samtidigt, eftersom personer är olika och man kan vara kär i dem av olika anledningar, och därför inte bara kan byta ut en mot någon annan. :)

Eftersom, även om jag inte har nått direkt behov av mer än en person, så gillar jag andra främst beroende på deras personlighet och hur de är som personer, och det enda sättet man kan sluta vara kär i någon då är genom att de helt förändrar sin personlighet och i grunden blir någon helt annan person.

Till exempel om någon är glad och positiv och går barfota i skogen hela dagarna, då kan man bli kär i henne över att hon är sån, men om hon sen slutar helt med det och börjar arbeta på nått grått kontor åtta timmar om dagen och dessutom blir en bitter alkoholist, då finns det inte längre något kvar att vara kär i, såvida man inte tycker lika mycket om den typen av personlighet som den tidigare. Även om det väl inte är så vanligt att någon ändras så mycket och så snabbt.

I övrigt så, vad vore det bästa sättet att överleva en klassisk zombie-apokalyps? :D Typ levande döda som infekterats med nått och går runt och käkar upp och infekterar alla. Tja, eller nått liknande scenario. Egentligen så är det ju svårt att säga utan att specificera själva scenariot, men rent generellt, och låt oss säga att det sprider sej ganska snabbt på bara några dagar och att de flesta dör och det mesta slås ut.

Personligen så skulle jag nog barrikadera mej några dagar, först. Beroende på hur det sprids och hur starka de är, etc. Bättre att vänta tills det lugnat ner sej om det går, lixom. Mindre kaos. Men fungerar ju bara några dagar eller så, såvida man inte har ett enormt lager med mat.

Skulle nog vara bäst bo kvar i staden egentligen, och ha den som bas. Åtminstone i början. Bättre tillgång till mat och så, och större möjlighet att försvara ett område. Tänkte först att det vore nog rätt bra om man hade en ihopfällbar stege, och en cykel, och så kunde man bara klättra upp i nått träd och sova där. Men, problemet är att man kanske inte hittar nått lämpligt träd, cykeln kanske går sönder, etc, så det är mer som kan gå fel då. Men, en rätt bra plan om man måste lämna staden och inte har nån bil att sova i.

Sen så vore det bästa att skaffa nått svärd eller i nödfall lång kniv som vapen, samt nått sorts spjut (en vässad trästav duger, i nödfall en vässad plaststav med). Och så använder man spjutet när det går, vilket gör det säkrare tack vare räckvidden, och svärdet/kniven ifall man typ blir attackerad av flera zombies samtidigt. En sköld vore ju också rätt effektiv, men tror kombinationen svärd/spjut vore effektivast. Man vill ju ändå inte hamna i närstrid och behöva använda en sköld.

Pistoler och gevär och sånt är värdelösa eftersom ammunitionen tar slut, vad har man för nytta av tvåhundra kulor i en stad med femtiotusen zombies, lixom. Möjligtvis i nödfall om man riskerar att bli helt övermannad. För, det finns ju bara ett visst antal zombies och de får ju knappast zombiebarn, så dödar man bara tillräckligt många av dem så skulle gatorna i ens (nu rätt så folktomma) stad vara rätt befriad och säker från dem förutom nya som promenerade in från grannområdena. Mycket lättare att röra sej i området då, så borde vara ett första mål att döda så många som möjligt utan att ta några risker, typ attackera dem genom ett galler med ett spjut. Det svåraste vore att hitta en lämpligt säker plats att börja säkra området, och dessutom vill man väl helst säkra de andra lägenheterna i huset där man bor åtminstone, så då får man väl hugga upp dörrarna med yxa och se om nån zombie tittar fram. Nog svårt att sova om nätterna om man vet att lägenheterna intill är fulla med zombies. Men ännu svårare att sova i andra lägenheter, då måste man nog öppna och kolla vartenda skåp först, kolla under alla möbler, etc.

Sen så, pannlampa. Menar, ficklampa är ju helt värdelöst egentligen. Tänk om man tappar den, och om man måste hålla i den medan man försvarar sej. Med en pannlampa så har man både händerna fria och får ljus vart man än tittar. Kan inte minnas en enda zombiefilm eller liknande där de använt pannlampa däremot, förmodligen eftersom det blir bättre känsla av skräck och utsatthet med en ficklampa. :p

Spjutyxa

Var ute och cyklade några timmar igår, och plockade blåbär igen, det var roligt. :) Kan vägen nu, så nu slipper jag åka vilse. Väldigt varmt ute däremot, borde ha tagit med en handduk att torka bort svetten med. Hittade nån sorts enkel konstruktion av plankor också ute i skogen, vet inte vad det var exakt, men gick att klättra upp på den för fanns en stege. Hade varit roligare om den varit högre däremot, och om den stått en bit djupare in i skogen.

Har jag skrivit något om pokemon förresten? Det minns jag inte, och det har jag inte varit särskilt intresserad av typ de senaste tio åren, men jag spelade det allra första pokemon-spelet förut, när det var nytt, och nått mer senare. Det var rätt kul, men, det var alldeles för lätt egentligen. Det var nämligen bara att alltid se till att bara använda sin starkaste pokemon, tror det var den som var aktiv som fick mest exp eller nått, så att den blev helt överlevlad, för då brukade den alltid få attackera först, och för det mesta kunna oneshotta motståndarna. Även motståndare som den var sårbar mot. Var bara i slutet det inte fungerade och blev lite svårare. Var hursomhelst bara roligt när det var helt nytt, har inget intresse av att spela den typen av spel nån mer gång.

Undrar om det finns serie-versioner på de isländska sagorna. Välgjorda versioner dvs. Hade nog varit intressant att läsa, och mer komprimerat så att det går snabbare än att läsa det i textform lixom. Minns inte om jag har läst någon mer än Njals saga, men den var riktigt bra, och hade gärna läst om den i något annat format. Osäker på om de finns i något annat format överhuvudtaget däremot.

Incubus

Nu så har jag inte skrivit något på sådär tio dagar, men det spelar inte så stor roll egentligen, saker jag skriver blir ju inte intressantare bara för att det är nytt och det finns redan en massa gammalt att läsa eller läsa om.

Jag tycker inte om kall läsk förresten. Typ stått-i-kylskåp kall alltså. Inte heller att ha isbitar i olika saker. För, tycker att kylan förstör själva smaken, Det är inte ens bra för kroppen, eftersom det bästa och nyttigaste är att dricka vätska som har ungefär samma temperatur som kroppen. Man behöver ju inte gå så långt att man alltid dricker ljummet vatten, men, värt att tänka på.

Har hittat en del riktigt bra serier förresten, ett par av Jodorowsky som jag hade missat, och en som handlade om Nero, och en massa andra. Har inte kollat igenom allt, men verkade vara rätt så bra kvalitet på allt. Förstår inte varför folk gillar serier om superhjältar förresten, minns inte om jag skrivit om det tidigare, men tror den typen av serier är de som är populärast och jag tycker de är helt värdelösa. Rent generellt åtminstone.

Oh ja förresten, läste en kalle anka serie idag också. Det var nån fin ö där allt var harmonisk och folk använde byteshandel, och farbror joakim gillade inte det utan lärde dem att använda snäckskal som pengar och lärde dem hur banker och lån fungerade, och så såg han till att han blev rikast på ön och saboterade hela samhället och gjorde folk giriga. Ja och sen åkte han därifrån och så var det inte mer med det och fanns ingen egentlig poäng med det hela. Gamla kalle anka serier kan vara rätt så bra och underhållande, och vissa nya med, men den där var den sämsta jag läst på länge. Inte för att jag direkt brukar läsa så jättemycket kalle anka, däremot.

I övrigt så verkar mitt sömnbehov ha gått ner av nån anledning, för den senaste månaden så har jag bara sovit 4-5 timmar om dagen, och har alltid varit pigg när jag vaknat. Tidigare så sov jag 7-8 timmar.

Blåbärspaj

Idag så har jag varit ute och cyklat, i sådär fyra timmar. Främst som typ uthållighetsträning för att kunna cykla längre senare. Cyklade vilse först, eller inte exakt vilse för jag har typ en inbyggd kompass i huvudet och vet alltid vilken riktning som är rätt, men jag hittade helt enkelt ingen väg som gick i den riktning jag ville. Så blev en rätt så lång cirklande omväg tills jag var tillbaka i början sen och hittade vägen jag skulle till. Det spelade ju ingen roll däremot för var en rätt fin omväg och bestämde mej för att.följa den i sådär en timme.

Till exempel så hittade jag en liten gropig jordstig (mer gropar än stig) som gick mellan två fält och var kantad av en mass höga buskar och skogsdungar och så här och där, och så följde jag den utan nån aning vart den egentligen gick. Fanns ett fint ställe längs den där jag lade mej och vilade en stund också, och fanns en massa hallon där med, men de var inte mogna än.

Iaf, så sen när jag hittade rätt så cyklade jag runt i skogen en stund, och stannade flera gånger och plockade en massa blåbär som jag åt, åt lite lunch jag hade med mej också, och sen cyklade jag hem igen. Testade att filma medan jag cyklade med, men det blev inget bra, alldeles för skakigt.

Skrapade upp ett sår på tummen på nått sätt när jag växlade tror jag, och var nära att ramla och stuka foten när jag fick den smarta idéen att jag skulle stanna och kliva av i en nerförsbacke för att plocka upp nått ur ryggsäcken eller nått, och har lite huvudvärk vilket kanske beror på antingen sömnbrist eller att det var typ 25 grader varmt, men i övrigt gick allt perfekt.

Skulle ha kunnat fortsätta cyklat i ett par timmar till utan problem, tror jag. Enda problemet vore att jag skulle ha fått så ont av att sitta på sadeln för har blivit rätt öm, och ville inte överanstränga benen för mycket heller utan mer träna upp dem bit för bit. Ska cykla mer senare.

Danú, danú, danú dé

När det gäller religion, så har jag ju skrivit lite tidigare om vad jag tycker om det och så, men i övrigt så tycker jag att olika natur-religioner är de enda bra religionerna egentligen. Eftersom där så symboliserar gudarna själva naturen bara, och det finns inte en massa regler och moral och heliga personer och gamla böcker och annat dumt, utan handlar mer om harmoni med världen och allting i den. Men, egentligen så skulle jag inte ens räkna det som religion, utan mer som ett levnadssätt och sätt att se på saker.

Jag undrar förresten varför det inte är bättre säkerhet på vattentorn och annat sånt där man förvarar dricksvatten, förresten. Det är ju rätt sårbart för skadegörelse egentligen. Oftast är det ju helt obevakat, typ nån som tittar till stället ibland bara, och vissa platser får ju sitt dricksvatten från öppna sjöar till och med.

Man tänker väl att det inte spelar så stor roll egentligen eftersom även om nån skulle försöka sabotera på nått sätt så skulle det bli så utspätt att det inte skulle ha nån effekt, men tänk om professionella terrorister valde det som mål? Då skulle de ju kunna göra det stort och organiserat, typ ta dit nån hel tankbil med nått giftigt ämne och dumpa/pumpa ner i dricksvattnet. Kanske något radioaktivt, så att det inte bara drabbade de som drack vattnet utan även de som till exempel duschade. De skulle nog kunna göra riktigt ordentligt med skada på det sättet, för det skulle förmodligen ta ett tag innan man märkte något.

För hundra år sen, i tusentals år, så var det ju riktigt vanligt att man förgiftade sina vattenkällor i krig och så när fienden invaderade ens land, eller förgiftade vattnet för fienden för att se till så att de inte kunde återvända till ett område. (Man använde bland annat döda kroppar då för att förgifta det, ibland från folk som dött av pest och så tror jag). Men, det vore ju inte alls lika effektivt nu i modern tid. Hursomhelst så är det ju bra att inga terrorister har tänkt på den saken i någon större utsträckning.

I och för sej så har ju många länder rätt så dåligt dricksvatten, typ går knappt att dricka det direkt ur vattenkranen utan man bör helst koka det först, men man duschar ju fortfarande i det så därför skulle som sagt en större mängd av något radioaktivt ämne (som inte går att använda till bomber, annars hade de väl gjort det istället antar jag) kunna vara rätt farligt.

Futurum

Det finns flera filmer och annat där någon person hamnar i en tids-loop, och får leva om typ samma dag gång på gång, utan att något förändras men att minnet av de tidigare dagarna förs vidare. Och så typ handlar det om hur personen ska komma ut ur tidsloopen och så men att inget verkar fungera.

Det jag tänker på däremot, är att om någon varje dag dör, men minnet förs vidare, hur påverkar det någon? Naturligtvis slutar man ju helt att vara rädd för att dö, men i övrigt. Jag tror att dö upprepat sådär, utan tid för återhämtning, skulle bryta ner sinnet och göra personen mer primitiv och djurlik efter att man dött några hundra gånger.

Så, när de uppfinner så att man kan ha en backup på sitt minne på nått vis borde de alltså se till att reglera det så att ingen behöver riskera att dö för ofta, och typ inte genast skicka ut någon i krig igen direkt efter att den dött, då det efter ett tag skulle skapa permanenta bieffekter. Man skulle säkert hitta på nått fint namn på syndromet efter ett tag, efter att man upptäckt de första fallen.

En lösning vore kanske att den sista minuten av minnet klipptes bort på ett sätt som fick det att kännas som att personen plötsligt bara hade somnat, det skulle förmodligen minska bieffekterna.

Nu är ju det här inte direkt så viktigt att veta de närmaste hundratals åren, men intressant att tänka på ändå.

Ståträning är förresten väldigt bra. :) Det går ut på att man står upp medan man läser något eller tittar på film eller annat, etc, istället för att sitta ner. Mycket bättre för kroppen, man får mer lust att röra på sej istället för att bara stå still på samma plats dessutom, och bra och enkel träning. Jag själv är inte så bra på det för jag brukar glömma bort det och är en aning för bekväm och så, men det är som sagt ändå väldigt bra för kroppen och något som vore bra att ha som vana.

Bada/duscha i kallvatten är också bra, både för hjärnan och för huden, och gör att man både mår bättre och generellt blir gladare samt får slätare hud. Men, har lite svårt för det med, annat än att göra det väldigt snabbt under några sekunder. Däremot så är även det något som många borde försöka börja med.

Lykaia

Tycker att man borde lägga ner arbetsförmedlingen. Egentligen så är den ju i grunden en bra idé, att man kan organisera vart det finns lediga arbeten och vad som behövs arbetas med, sådär. Men, den fungerar inte i sin nuvarande form där den försöker tvinga folk till saker, och allt handlar om pengar. Helt värdelöst att man måste söka arbeten man inte skulle klara av, och som det är flera timmars restid till. Jag tycker att arbetsförmedlingen borde handla om att organisera vart det finns arbeten som man kan välja fritt att arbeta med utan betalning, och att alla typ får hela lönen från staten istället genom typ medborgarlön (eller ännu hellre lägger ner staten och slutar använda pengar, men ändå, måste ju börja nånstans).

Då skulle man ju kunna gå dit och se att idag till exempel skulle det behövas några som arbetade i några dagar med att till exempel lägga asfalt eller reparera ett tak, och så skulle man kunna välja att arbeta med det för att det verkade kul och omväxlande, och man skulle inte ha några krav på sej överhuvudtaget. Det skulle ju inte fungera lika bra med arbeten som läkare däremot, för sånt kräver ju en hel del utbildning och behövs dagligen, men vill man ha den sortens arbete (för att det verkade roligt och intressant) så vore det ju bara att utbilda sej till det. Om man inte fick någon direkt lön så skulle det ju även bara vara folk som verkligen var intresserade av det som arbetade med saker. Det är ju inte så lätt att ordna allt sånt där i verkligheten, men det vore ett bra mål iaf.

Själv så har jag aldrig haft nån kontakt med arbetsförmedlingen däremot, och inte tänkt ha det heller. Tror ändå ingen skulle gilla mina arbetsansökningar där jag bland annat skulle skriva om hur jag typ tyckte företaget borde sluta ta betalt för sina tjänster och göra / dela ut allting gratis istället samt att allting de ägde borde vara allmän egendom. ;( Så skulle jag åtminstone skriva till alla jag inte ville arbeta hos. ;p Men jag gillar inte sånt där med att enbart försöka förtydliga sina goda egenskaper och verka så bra som möjligt, så ingen skulle ha gillat mina arbetsansökningar ändå.

Har skaffat en cykel nu iaf, men har inte hunnit cykla så mycket än, ska göra det sen.

I övrigt så tycker jag den här låten är riktigt bra, hittade den igår och har spelat den på repeat sådär 50 gånger. :)

Parcours

Jag tycker oftast att det är väldigt svårt att förstå hur andra tänker. Själv så är jag rätt oförutsägbar på många sätt, men jag är samtidigt väldigt förutsägbar med vad jag tycker om andra personer, och är både väldigt lättmanipulerad och lättlurad faktiskt.

Och om jag känner mej osäker på någon så får jag rätt svårt att prata med den (främst IRL), eftersom jag blir osäker på vad den egentligen tänker om mej. Någon kan ju till exempel helt utan förvarning eller anledning bestämma sej för att den aldrig mer vill prata med en, och det är just den typen av osäkerhet som gör att jag har svårt att prata med andra, för så länge jag känner känslan av att jag inte har någon aning om vad någon tänker eller planerar så blir jag stressad och har svårt att vara mej själv.

Vilket innebär bland annat att träffa mej i verkligheten ger ett väldigt dåligt första intryck, för jag måste typ träffa någon tio gånger innan jag kan slappna av med den personen och sluta oroa mej över vad den tänker på. Även om det ju sker gradvis, bit för bit.

Skulle förresten vilja lära mej parkour, alltid tyckt det ser roligt ut. :) Men, det kräver ju en hel del träning, för någon som försökte göra sånt utan att egentligen kunna det skulle ju förmodligen mest bara ramla och bryta benen/nacken, och det vore ju inte så kul. Ser ju rätt lätt ut, men kräver som sagt förmodligen oerhört mycket träning innan man lär sej det.

Och, jag har rätt bra balans och inga problem med att balansera längs något och röra mej smidigt, men jag klarar inte att typ hoppa mellan saker (stenar till exempel) för då missar jag oftast bara målet, och kan inte göra volter eller stå på händer eller någonting sånt, och det har jag aldrig kunnat. Däremot så blir jag väldigt imponerad av alla som kan sånt, och tycker att det är väldigt positivt.

Cheyenne

Mindes just en sak. När jag gick i högstadiet, då hade jag tillgång till nått extra skåp eller nått, ett sånt där man har skolböcker och ryggsäck och annat, men iaf, minns inte exakt men det var helt tomt och under mitt vanliga skåp. Och flera gånger på rasterna då så brukade jag sätta mej inne i det, för det var rätt så bekvämt även om det var litet. och gick att låsa från insidan tror jag, och så fick jag vara ifred och slapp alla andra. :)

Fast det var bara ett fåtal gånger under nån vecka eller två som jag gjorde så, typ temporärt. Kommer inte ihåg några fler detaljer. Jag är förresten väldigt vig och flexibel och har alltid varit det, så jag kan till exempel nudda hakan med foten om jag vill, både tår och häl och båda fötter samtidigt, utan att ens anstränga mej särskilt mycket, eller lägga armen bakom ryggen och nudda motsatta axeln eller magen. (Vet att det finns vissa som inte ens klarar av att klia sej på ryggen, haha).

I övrigt så, människan behöver ledare och har alltid haft ledare, men det är ju lixom skillnad på en ledare som är representant för hundra personer, och en ledare som styr med järnhand över hundratusen, för det är först när ledare blir för stora sådär som det blir problem som påverkar folket negativt. För tiotusen år sen så fanns det och hade aldrig funnits någon människa som varit ledare över mer än sådär hundra personer, så det naturliga för människan är att ha mindre och mer nära ledare som de känner personligen och som inte har någon total makt över dem.

Av den anledningen så är det nuvarande samhället onaturligt, och inte evolutionärt uppbyggt. Lagar och olika klasser och allt sånt var något som uppstod först för några tusen år sen, när människorna blev mer bofasta och ökade till antal, och som sen spred sej över hela världen.

Det uppstod ju även parallellt på flera olika kontinenter och så, men det alla civilisationer har gemensamt är att om folkmängden ökat så har ledarnas makt ökat, vilket lett till att de gynnat sej själva och börjat skapa lagar och skapat arméer för att kunna försvara sin makt och sitt område och kunna kontrollera folket och begränsa dess frihet, etc. Vilket skapar brottslighet, eftersom folk i ett sånt samhälle lätt känner girighet och avundsjuka och att de vill leva och vara som ledarna och de rika som har det mycket bättre än alla andra, vilket får dem att känna att det heller inte är något fel med att ha det bättre än andra på andras bekostnad.

Om man jämför med mer nomadiska och fria folkgrupper så har inte de något behov av sånt, eftersom deras enda hot kommer från just de bofasta grupperna som av girighet vill lägga beslag på och kontrollera områdena där de lever och rör sej.

Jag undrar om man skulle kunna använda indianerna i Nordamerika som ett mer modernt exempel. Jag vet att de bofasta indianerna som hade byar och så brukade kriga litegrann mot varandra om områden och sånt, men fanns väl mer nomadiska grupper med, och har ingen koll på exakt hur nomadiska eller krigiska de var. Mot varandra dvs, och i större skala, för att nån enstaka person blir dödad då och då i mindre bråk räknas inte för det hände förmodligen för tiotusen år sen med och är bara naturligt. Dessutom är det ganska naturligt med konflikter mellan nomader och fast bosatta, och det var specifikt konflikter mellan olika grupper med nomader jag tänkte på. Hursomhelst blev ju allt sånt betydligt värre när Européerna kom dit eftersom de spred girighet omkring sej och påverkade indianerna till att bli mer som dem, och därmed utplånade deras betydligt mer naturligt uppbyggda samhälle.

Jag tror att det skulle gå att återvända till ett mer naturligt samhälle grundat på samarbete och förståelse, men det skulle krävas både tid och ansträngning att bit för bit byta ut det nuvarande samhället, kanske flera hundra år. Hmmh, undrar hur förståeligt allt det här blev, lite svårt att tänka och skriva när man håller på att somna och knappt kan hålla ögonen öppna. ;p

Philosophia perennis

Först och främst, så existerar inte tiden. Tiden är bara en illusion, och den går aldrig framåt. Tiden står stilla, och allting händer samtidigt, så vi är alla redan döda utan att inse det samtidigt som vi alla lever för evigt. Just nu, i detta nu, både föds och dör allt levande på hela planeten, allt som någonsin levt här. Vi bara tror att tiden rör sej, eftersom vi är beroende av illusionen för att kunna fungera och reagera. Allting som händer förs fram av vad som hänt tidigare. Alla atomer rör sej enligt lagar, de reagerar med varandra på förbestämda sätt, allting är fullkomligt logiskt och matematiskt. Det finns inget kaos i universum, för allt kaos är styrt och skapat av lagar, och om något verkar slumpmässigt så är det bara för att det saknas verktyg att analysera och mäta det.

Det finns ju två möjliga typer av kaos, och den ena beror främst bara på att man inte klarar av att mäta och förstå något pga bristande teknologi. Den andra typen av kaos är teoretiskt kaos som inte styrs av några som helst lagar, och alltså är främmande och totalt slumpmässig energi som inte på minsta sätt är en del av universum men ändå bryter sej in i det då och då och påverkar. Men det finns inga bevis på att den typen av kaos existerar, och det låter heller inte särskilt logiskt.

Egentligen så är liv och död en alldeles för bred term, för allting levande är ju egentligen bara en kemisk och matematisk process, och detsamma gäller för till exempel eld, så därför skulle man på sätt och vis kunna kalla även eld och mycket annat för levande. Det är alltså helt och hållet våra egna värderingar som människor som bestämmer vad som är levande och inte, och vad liv och olika livsformer är värda.

Meningen för livet för människor är exakt samma mening som meningen med livet för bakterier och allt annat. Dvs det är själva evolutionen som är meningen med livet. Finns ingen annan mening, i grunden. All form av teknologi är även en avancerad men naturlig del av evolutionen, eftersom det leder till att man kan utvecklas och anpassas snabbare, särskilt om man kan använda teknologi för att förändra något på en genetisk nivå. Och evolutionen och allt liv är bara en del av universum, så det är som att fråga sej vad är meningen med att solen brinner, eller vad är meningen med att det finns magnetism. Det är bara så allt fungerar helt enkelt, allt har sin funktion och plats och är en del av helheten. Levande varelser är inte mer värda än något annat, de är bara annorlunda jämfört med annat på samma sätt som eld och sten är annorlunda jämfört med varandra.

Jag skriver hursomhelst det här enbart på grund av allt jag upplevt tidigare i mitt liv, och allt innan det, och av samma orsak så läser någon det. Det är det förflutna som skapat och byggt upp allting. Vi har inget verkligt val, vi bara tror vi har det, men allting vi gör är förbestämt, och även om vi försöker att göra tvärtom för att motbevisa det, så var även det förbestämt, eftersom tidigare erfarenheter skapar själva känslan av att vilja motbevisa eller tron på att det inte stämmer. Egentligen är vi inte ens självmedvetna, utan även det är en illusion vilken skapas av våra hjärnor. För vad är känslor? Kemiska reaktioner. Och vad är minnen? Kemiska reaktioner. Vad vi än bestämmer oss för så är det förbestämt. Om det kliar på näsan till exempel, och man kliar sej där, så leder anledningen till det hela vägen tillbaka till universums födelse. Dvs att hela universum i minsta detalj utgår från fjärilseffekten.

Till exempel, om man hade en exakt kopia av sej själv, med alla minnen, så skulle den vara exakt likadan, men man skulle aldrig kunna "bli" den personen utan alltid betrakta den som en annan person. Detsamma för kopian. Det är för att det egentligen inte finns något medvetande, utan bara är en fråga om två livsformer med identisk kemisk uppbyggnad, så vem som är originalet har egentligen ingen betydelse alls eftersom alla skulle uppleva samma form av medvetande och ha samma känsla av att vara den som är verklig och som upplever allt.

Det är därför tiden är en illusion. Eftersom allting är förbestämt så har allting redan hänt. Universum är faktiskt i grunden som en jättestor matematisk ekvation. Om man föreställer sej en ekvation där varje atom i universum är medräknad, och där de alla har ett visst värde och påverkar varandra på ett visst sätt, och att ekvationen är så fruktansvärt lång att den leder från universums början till slut. Mer exakt att de allra minsta beståndsdelarna av alla atomer är enskilda siffror vilka alla tillsammans bildar den ekvation som formar atomen, vilken i sin tur ingår i en större ekvation.

När vi följer en bit av ekvationen, spelar upp den, då upplever vi tid. Men ekvationen finns där i sin helhet hela tiden, matematik är inte slumpmässig, så tiden är alltså en illusion.

Därför kan det heller aldrig vara 50 procents chans att något ska hända eller inte, eftersom oavsett hur jämnt något verkar vara så finns det alltid något som får det att luta över, och gör att man trots 50 procents chans alltid får exakt samma resultat så länge förutsättningarna i minsta detalj är exakt likadana varje gång.

Egentligen så handlar ju intelligens mest om olika nivåer av medvetande, som fungerar på olika sätt. Och, människor har en högre nivå av självmedvetande än djur, eftersom man kan reflektera över sitt eget medvetande på ett mer avancerat sätt, precis som djur ligger på en högre nivå än insekter, och insekter på en högre nivå än bakterier. Men, det innebär däremot inte att man blir mer fri, utan bara att man fungerar på ett annat sätt och har andra möjligheter att leva och påverka världen.

Om man hela tiden tänker "varför gjorde jag sådär" om allting man gör, till exempel tittade på ett papper, plockade upp något, eller vad som helst, så inser man ju som sagt att man alltid gör det på grund av något man tänkte eller kände strax innan, vilket i sin tur påverkades på samma sätt av något annat, så allting man gör och kommer att göra är hela tiden förutbestämt på det sättet. Även om man så klart sällan är medveten om det, och den mänskliga hjärnan heller inte klarar av att ständigt vara medveten om sånt, och inte alls kan uppfatta något på en atomiskt djup nivå.

Men jag är säker på att det finns ett par nivåer av ännu högre medvetande, vilket gör att man vid en viss nivå kan få så gott som total kontroll över sitt medvetande och förståelse för allting som händer och varför det händer, etc. Men inte ens det skulle förändra det mest grundläggande, utan ens liv skulle fortfarande vara lika förutbestämt och fruset i tiden, bara att man skulle fungera på ett helt annat sätt och ha ännu mer fri vilja. Även om det borde finnas en brytpunkt där man faktiskt inte längre påverkas av något och når total frihet, den högsta nivån av medvetande, men det är svårt att teorisera om hurvida någonting så intelligent fortfarande skulle vara bundet av tidens gång och om den framtid den valde skulle vara förutbestämd av det förflutna eller inte.

Men den mänskliga hjärnan är inte ens tillräckligt utvecklad för att kunna nå upp till de högre nivåerna än, utan skulle först och främst behöva utvecklas och bli starkare, förmodligen delvis genom teknologi snarare än evolution. Någon som till exempel har typ 10.000 IQ skulle ju ha extremt andra förutsättningar att kunna förstå och se omvärlden än någon som bara har 100 IQ. Även om det ju också har stor betydelse hur man faktiskt använder hjärnan, och vad man lär sej, men potentialen för det skulle ju också öka.

Är rätt intressant att föreställa sej en person med 10.000 IQ, borde ju typ kunna vara lite som de med Savant syndrom, men utan några nackdelar, och att man har alla möjliga sorters olika talanger. Skulle vara större skillnad mellan en sån person och en människa än mellan en människa och ett djur. Och, de allra högsta nivåerna av intelligens borde kunna ligga på typ flera miljarder IQ.

Vidare, så finns det nästan ingenting som inte är möjligt så länge man kan kontrollera tillräckligt mycket energi, och med tillräckligt mycket energi skulle man kunna återskapa hela den där ekvationen i något sorts datorsystem, även om datorsystem vore fel ord med tanke på hur kraftigt det skulle behöva vara. Om man till exempel kunde skapa ett sorts fotografi av hela universum vid en tidpunkt, och ett likadant fotografi på en tidpunkt strax därefter, så skulle det gå att skapa en film av allt som hänt däremellan och få en bild på atomernas rörelsemönster, och då skulle man sen när det hela nått perfektion kunna både spola bakåt och framåt i tiden utanför ramarna på de fotografierna, och både se framtiden och det förflutna.

Vilket skulle innebära att man då skulle kunna sträcka sej bakåt i tiden och till exempel återskapa kopior av saker som dött/förstörts för miljontals år sen. Det vore ju bara vara en avbild av en viss mängd atomers position vid ett enda tillfälle, och borde vara relativt lätt att återskapa med rätt teknik. Tekniken att skapa den sortens kloner i nutid borde redan finnas vid det laget. Tidsresor borde inte vara möjliga, så det går inte att förändra det förflutna, inte heller framtiden eftersom själva existensen av en sån maskin redan skulle vara en del av ekvationen, men däremot så borde det gå att klona och återskapa det förflutna så att en exakt avbild förflyttas till nuet. Det skulle isåfall kunna räknas som en parallel dimension, och vore även det enda sätt som parallela dimensioner skulle kunna existera på.

Tror även att det skulle vara ett ganska bra sätt att skapa simulationer och spel och dylikt. Istället för att behöva skapa karaktärer och ge dem personlighet och mål och allt sånt så kan man bara hämta dem från det förflutna. Borde finnas något man kan söka på för att få de personer man vill ha, men intressanta och komplicerade livsformer kommer ju att vara de som är av störst intresse då de har potential att vara intressanta i alla möjliga olika sorters simulationer.

Ett annat alternativ vore att simulera en värld som folk kunde växa upp i, och plocka ut intressanta personer som uppstod i den. Ett annat vore att helt enkelt manipulera alla karaktärer i en värld från födseln så att de alla växte upp enligt ett visst scenario, då skulle de alla känna sej som en del av den världen, men det skulle kräva en hel del arbete. Ett annat vore ju att helt enkelt selektivt radera minnet från karaktärer man hämtar så de inte minns sin gamla värld och därmed får mycket lättare att passa in.

Men den maskinen/saken skulle isåfall vara det närmaste en gud som det rent logiskt gick att komma. Vilket betyder att om en gud existerar i universum så är den tillverkad och byggd av andra varelser, och har inte uppstått genom evolution eller på något annat sätt.

Den skulle isåfall redan existera eftersom tiden är en illusion, men kan inte påverka något eftersom det förflutna inte går att påverka. Såvida det här inte är en kopia och alla redan befinner sej i framtiden. Eller om universum på något sätt redan genomgått en tidscykel där allting utom den maskinen förstörts och återskapats, då den isåfall skulle vara äldre än det nuvarande universum. Det vore även möjligt att den befann sej i ett annat universum som inte nuddade vårt i övrigt. Men allting skulle som sagt hursomhelst kräva oerhört mycket energi, inget vore möjligt utan tillräckligt med energi.

Så skulle det gå att kunna utvinna energi från exempelvis svarta hål? Det borde vara en av de starkaste energikällor som finns i universum, och det finns så otroligt mycket man skulle kunna göra och driva med så mycket energi. Jag funderar, kanske teoretiskt något som roterar runt de svarta hålen och lixom utnyttjar deras dragningskraft ungefär som att olika kraftverk utnyttjar vatten och vind, etc, men att det ska vara ett typ av kraftverk som utnyttjar gravitationen istället. Om man tänker att svarta hål är som strömvirvlar som roterar materia in mot mitten, så kanske det skulle fungera om kraftverket roterade i motsatt riktning mot det, för då borde det ju alstras en massa energi från friktionen och så, och att en del av den energin leds in i "kraftverken" och får dem att rotera så att det hela lixom blir självförsörjande. Eller att de fångar upp och drivs av radioaktiviteten. De borde alstra mer energi ju närmare de befinner sej också, men skulle ju samtidigt behöva rotera kraftigare för att kunna stå emot gravitationen. Men troligtvis skulle det i verkligheten gå till på något annat mer komplicerat sätt än såhär.

Skulle ju hursomhelst även behöva framställas nått riktigt kraftigt och oförstörbart material som inte slets ut eller nått sånt, som man kunde använda för att bygga allt med. Jag tycker det är intressant att svarta hål är så kompakta, lixom. Komprimerade. Jag tror att oavsett hur sammansättningen ser ut, så måste atomerna i ett oförstörbart material pressas ihop fullständigt, så att lixom allt mellanrum försvinner och de förlorar all rörelseförmåga och inte kan dras bort från varandra. Men nån sån teknik finns ju inte än, heller. Även om atomer ju faktiskt slutar röra sej vid tillräcklig nedkylning, så tekniken skulle kanske vara sammankopplat med det på nått vis.

Nån sorts teknik för att komprimera eller expandera energi hade också varit intressant, för att få en viss effekt så krävs det ju en viss mängd energi, och att kunna få exakt samma effekt från hälften av mängden med energi hade varit extremt användbart. Typ som att få exakt lika mycket värme/rök/etc från att elda upp ett vedträ som att elda två.

Det jag funderar mest på, är hur skulle man kunna sammankoppla allting? Lixom leda samman all energi från flera svarta hål (eller vad man nu än använder som energikälla) och förena allt inom samma system. Men universum ska ju vara platt, så det kan ju bero hur dess "golv/tak/väggar" ser ut, för det kanske finns nått sätt att enklare leda energi där. Typ som att flygplan flyger snabbare på hög höjd eftersom luftmotståndet minskar. Hursomhelst så borde det vara möjligt på nått sätt.

Men, spekulationerna om energi handlar mest bara om att ge exempel, inte konkreta svar.