tisdag 26 augusti 2014

Minerva

Det vore rätt så roligt att ha en bil egentligen. Kunna köra vart man ville, ta massor med packning med sej, och kunna sova i bilen, och använda den som en bas för att stanna på olika ställen och cykla/promenera omkring.

Problemet däremot är att en bil kostar ju inte så mycket egentligen så länge man inte köper nån helt ny lyxbil, men försäkringar och bensin och allt sånt skulle kosta så mycket att mitt överskott varje månad förmodligen typ skulle raderas, och det är inte värt att leva fattigt bara för att kunna ha råd med en bil. Därför har jag aldrig brytt mej om att skaffa körkort heller.

Och den främsta anledningen att bilar fortfarande går på bensin är väl att oljebolagen inte vill att värdet på bensin/olja ska gå ner, så då påverkar/mutar de bilindustrin och gör allt de kan för att blockera utvecklingen av andra typer av motorer.

Drömde förresten en rätt intressant dröm inatt, men kan inte minnas så mycket. Men minns iaf nån sorts kläder som anpassade sej efter den som bar dem, och som både kunde utvidga sej så man alltid kunde röra sej smidigt, och reglera sej efter kroppstemperaturen för att se till att den alltid låg på en normal nivå. Var rätt coolt, hade inte direkt haft något emot att ha den typen av kläder. Möjligt att det var något mer med dem som jag glömt bort också.

Iaf relaterat till det förra inlägget, så tycker jag det är otroligt dåligt att småbarn får se på neonfärgat skräp, lyssna på barnmusik och läsa barnböcker. Jag är ganska säker på att sånt nämligen hämmar utvecklingen och lätt kan göra barnen korkade. Själv så lyssnade jag till exempel aldrig någonsin på musik förrän jag var sådär 14-15, eftersom jag helt enkelt tyckte allt jag kände till var så dåligt, och gillade inte att läsa böcker heller förrän jag var sådär 12-13 tror jag.

Allt det där är ju även rätt nytt, fanns ingen sån kultur för hundra år sen. Inte för att det direkt var bättre då däremot, det var mer att det var annat som var dåligt istället, och de sakerna gäller fortfarande på många platser i världen.

Men de första åren lägger trots allt grunden för allting som kommer därefter. Därför tycker jag att barn redan från ettårs-åldern borde lyssna på samma musik som man själv lyssnar på, få vanlig litteratur eller faktaböcker höglästa för sej, och även om tecknat förmodligen vore mer uppskattat åtminstone få titta på tecknat som även vuxna skulle kunna uppskatta. Kön spelar ingen roll heller, samma saker för alla. Avslutar inlägget med lite fin barnmusik. :)

fredag 22 augusti 2014

Dis

När man tänker eller föreställer sej något, då kan man ju se bilder inne i huvudet, ungefär. Så, det hade varit rätt coolt om man kunde koppla ihop sej med en maskin, som kunde läsa av de bilderna och extrahera dem ur minnet. :) Typ att man bara behöver tänka på en bild, och föreställa sej den, så är den klar sen. Så man skulle kunna massproducera hur mycket konst som helst, och konst av riktigt bra kvalitet med.

Vilket ju även borde fungera för att tillverka alla sorters filmer i så fall.

Skulle tänka mej nått sorts användargränssnitt där man lixom kan öppna och spara filer, och lixom se och studera de sparade tankarna, och där man ändra på och redigera detaljer i det man tänkt fram, och att allting kontrolleras helt av ens tankar inget annat. :)

Vore ju en ganska fantastisk uppfinning. Inga stora filmteam och budgetar på flera miljoner för att kunna skapa en bra film heller, utan det skulle räcka med en enda person med bra fantasi. Även om det ju samtidigt ändå skulle gå att samarbeta så att flera skulle kunna skapa något tillsammans. Typ att någon skriver manus, att någon skapar konceptkonst eller musik/ljud, att den med bäst kontroll över sina tankar binder samman allt, och att någon annan sen putsar på smådetaljerna kanske.

Tror även att något som skulle kunna bli riktigt populärt vore att koppla ihop sej sådär medan man sover, och filma sina drömmar. Men det kommer väl att dröja några hundra år minst innan någon uppfinner det hela och får det att fungera. Sen kommer personen att hyllas "för sin revolutionära uppfinning som ingen hade kunnat föreställa sej." ;p

I övrigt så tycker jag det är trist att så många i världen har likartade namn. Typ att så många delar samma namn. Det känns ju inte direkt särskilt roligt och speciellt att ha ett namn som en miljon andra personer också har, oavsett hur fint det är.

Om jag själv skulle döpa ett barn till något, så skulle jag vilja ge det ett namn som låter fint och som ingen annan har, och som går fint att förkorta. Dessutom kan ett namn definiera en person så att den lätt blir den typ av person som den döps till, åtminstone att det påverkar, och jag tror det är viktigt med ett namn som påverkar en till att bli en bra person.

Men själv så tycker jag Namnlös är ett rätt bra namn också, för på det sättet blir man inte definierad av sitt namn utan kan vara alla namn samtidigt, eller vilket man än vill.

En till sak jag tycker är rätt dåligt med det där, är all gammal kristen moral och etik som skapat en kultur som säger att man typ ska gifta sej med en person och skaffa barn med den, och att man bara ska göra det om man har hög inkomst och känt varandra i fem år eller nått, och man ska göra allt för barnets skull och leva för det, etc etc. Minns inte om jag skrivit det tidigare men jag är rätt mycket emot det sättet att se det på, eftersom det är baserat mest på kultur.

Även för några hundra år sen, när skillnaden var att man skaffade massor med barn för att få hjälp att sköta om arbetet och försörja sej och så, så var ju även det något som berodde på samhällskultur. Och, att göra något på grund av den kultur som råder är inte att vara fri. Om man skruvar tillbaka tiden tiotusen år så slipper man däremot den sortens kultur, vilken som sagt ursprungligen har sin grund i fasta bosättningar och att man vill bevara det man äger inom sin närmaste familj.

För om man ser det grundläggande, så om någon har samlag med en person, då har typ hjärnan eller det undermedvetna sett den personen som en person som det skulle passa bra att skaffa barn med. Det kanske man inte själv alls håller med om, men det är så hjärnan fungerar. Hjärnan sorterar även bort typ sjuka och svaga personer åt en, just av anledningen att dem skulle det inte passa bra att skaffa barn med. Det är vad attraktion i grunden handlar om och vad som är naturligt. Och, det är de flesta inte medvetna om.

Personligen så tycker jag inte att det är något fel alls att skaffa barn med någon så länge man bara gillar den tillräckligt mycket för att ha samlag, och att man inte behöver ha känt varandra mer än sådär en månad. Alltså att det inte vore något fel i sej och inte på något vis sämre än något annat, eftersom det snarare vore vad som var mest naturligt om man utgår ifrån till exempel apor.

måndag 18 augusti 2014

Ishtar

Idag har jag varit ute och cyklat i fem timmar, och tittat på en sjö bland annat. :) Var rätt fint, massor med skog överallt omkring. Väldigt ödsligt och folktomt däremot. Vid ett tillfälle så var jag på väg rakt ut i ingenstans också, alltså en jättedålig och smal väg som jag visste skulle leda långt ut i skogen till en återvändsgränd jag tänkte utforska. Såg ut lite som bilden på vägen härunder, fast mycket, mycket sämre. Var en avspärrad väg med sån där järnbom, men det bra med en cykel är ju att de inte stoppar såna. Men iaf, den vägen kändes extra ödslig och träden var dessutom höga och stod väldigt närainpå, och fick en obehaglig varnande känsla av nån anledning, ungefär som att något inte stämde, att något var fel eller att det var en dålig idé. Så efter att för en sekund ha inbillat mej att nån mörkbrunaktig stubbe/sten några meter in i skogen var en björn så vände jag om igen.

Senare så åkte jag vilse ett tag också eftersom jag svängde in på fel väg, så då fick jag promenera genom skogen en bit. Var rätt jobbigt att dra cykeln med sej. Hade tur och hittade en liten stig, men var så tät växtlighet runtomkring att man fick tränga sej fram genom den. Men hittade iaf en ny väg efter ett tag, vilken ledde tillbaka till vägen som jag hade missat, och jag förlorade ingen tid på det utan blev bara en liten omväg genom skogen.

Läste förresten nyligen en sak där några personers kroppar var nedfrusna ungefär, men att de kropparna ändå projekterade solida kroppar och att de på det sättet kunde röra sej fritt i världen. Och, att de även var ur fas med tiden vilket gjorde dem helt osårbara, så de kunde inte dö ens genom att bli inslängda i solen, så länge deras nedfrusna kroppar var säkra. Kunde använda teleportering och så också. Tyckte det var rätt intressant, för jag har själv tänkt på en annan variant av det där tidigare.

Men, det som var intressantast var att de sen slängde in de där nedfrusna kropparna i ett svart hål, skyddade av ett kraftfält, och att de på så sätt gjorde det omöjligt för någon att komma åt dem och kunna döda dem. Det är ju lite väl riskabelt eftersom man inte ens själv kommer åt sin kropp på det sättet om det skulle behövas, men som försvar är det ju rätt bra.

Även om jag själv nog skulle tro att det effektivaste vore att göra nån sorts krökning av själva universum för att skapa en sorts extra dimension i flera lager. På det sättet blir man inte begränsad till en enda plats i universum, för ett svart hål är ju trots allt ändå bara en enda liten malström i ett oändligt hav av stjärnor.


måndag 11 augusti 2014

Genome

För några dagar sen så ösregnade det så då gick jag ut på en promenad i regnet i en och en halv timme. :) Inga regnkläder eller sånt, för sånt behöver man bara om man ska vara ute i regnet i typ 4-5 timmar i sträck.

Gick iaf till ett ställe i utkanten av staden, och så satt jag under en bro ett tag och tittade på havet medan det regnade, och badade fötterna i havet. Var hyfsat varmt. Det gick att klättra omkring under bron om man ville också, och klättra ut till en sorts pelare där man kunde sitta mitt ute i havet under bron. Knappt två meter ner om man skulle ramla, och så gott som helt folktomt där med.

Testade att gå barfota på vägen tillbaka, men bara en bit för fastnade så mycket blött smågrus under dem vilket kändes obehagligt, och tyvärr så slutade det regna på hemvägen så det var inte lika roligt för hade velat promenera i regnet då med. Men, kläderna hann åtminstone bli helt torra tills jag var hemma igen. (Fast inte håret, det såg ut som om nån slängt en hink med vatten över mej). ;p

Var förresten nån musikfestival som spred en massa oljud också. Spelade inte nån musik som jag gillade just då iaf. Men ganska onödigt att betala en tusenlapp för en biljett till nått sånt, för jag hörde alldeles utmärkt och jag var inte ens i närheten. :p Är ju bara för att man vill titta på de som spelar, egentligen.

I övrigt. Så problemet med att mänskligheten spred sej över flera solsystem och galaxer, det vore att efter några miljoner år så skulle folk på olika planeter sannolikt ha utvecklats på olika sätt, och alltså även om alla hade ungefär samma genuppsättning i början så skulle det bli större eller mindre skillnader, och lixom dela upp mänskligheten i olika raser och ställa dem mot varandra, och skulle förmodligen kunna leda till krig mellan olika planeter.

Men, en lösning på det vore om alla hade typ någon sorts tillverkad gen med alla anlag som existerar, så att ens barn alltså inte ser ut som en själva utan att det blir helt random på sätt och vis eftersom det dras slumpmässigt från den genen. På det sättet skulle nämligen allting stabiliseras på så sätt att även efter hundra miljoner år och oavsett hur många stjärnsystem mänskligheten var utspridd över så skulle alla fortfarande ha ungefär samma genuppsättning och vara samma typ av människor.

Det gör det även på sätt och vis meningslöst att skaffa barn i sej, eftersom man nästan lika gärna skulle kunna adoptera ett då, då att skaffa barn inte längre skulle handla om att föra gener vidare utan mer om att ta hand om dem. Sen så, om någon inte var nöjd med utseendet så skulle de ju så klart individuellt kunna ändra färg och form med kirurgi och så, så den saken vore inget problem. Samtidigt så skulle det inte vara möjligt att införa någon sån gen förrän det var möjligt heller, eftersom alla kortsiktigt skulle bli så upprörda annars över att få slumpmässiga utseenden på sina barn och inte kunna ändra det. Att de flesta ändrar hela sitt utseende på det sättet måste ha hunnit bli normalt och accepterat först.


onsdag 6 augusti 2014

Ran tan plan tire lire lan plan

Idag så har jag cyklat vilse ett par timmar. :) Skulle till ett ställe som verkade fint, men tog fel avtagsväg eller nått så jag åkte i rätt riktning men på fel väg, vilket jag upptäckte efter ett tag, men bestämde mej ändå för att fortsätta för att se vart jag hamnade. Men det ledde inte till nått intressant ställe, och så åkte jag runt i cirklar i ett större bostadsområde ett tag, tills jag till slut hittade vägen jag kommit från och åkte hem igen. Det gick snabbare att åka hem däremot, för på nått sätt så tog jag fel väg och så märkte jag bara att "hmm, undrar finns det två byggnader som ser likadana ut.. oj jag är visst bara en minut hemifrån istället för tio som jag trodde."

Ska nog göra ett nytt försök att åka till rätt ställe om ett par dagar. ;p Blev ju fin motion
åtminstone. Var meningen att det skulle regna också, men nån regndroppe kom det som vanligt
inte.

Däremot så, det hade verkligen känts roligare om jag haft någon annan att cykla med, särskilt
om man ska åka nån längre bit och vara borta ett tag. Men så har jag alltid tyckt om alla
sorters resor.

Förresten läst om en idé att byta ut alla vanliga asfaltsvägar mot vägar gjorda av speciella
solpaneler, alltså att några redan har skapat solpaneler som skulle fungera att köra på sådär
men att det inte finns nån finansiering.

I grunden så är det ju en bra idé, för det finns väldigt många fördelar med det, men även
många nackdelar. Tror istället att det hade varit rätt fint att som ett första steg kunna byta
ut alla stenar på typ torg och sånt mot såna solpaneler. Skapas ju inte lika mycket energi
eftersom det bara vore en bråkdel av ytan som täcktes jämfört med att täcka alla vägar, men
man får samma fördelar, och slipper en del nackdelar. Och det vore ju riktigt användbart, typ
att det alltid skulle vara snö/isfritt där på vintern utan att någon ens behövde skotta.

lördag 2 augusti 2014

Quo vadis

Tycker det är en aning för varmt ute just nu. 30 grader är ju rätt fint om man bara badar eller tar det lugnt, men att röra sej i sån värme är bara jobbigt eftersom man lätt börjar svettas utan att ens anstränga sej. Skulle regna och blixtra för några dagar sen, enligt väderprognoserna, och såg fram emot det, men de ljög för det regnade bara litegrann i knappt femton sekunder. ;(

Iaf, så tror jag att supertåg vore ett väldigt bra sätt att underlätta och förbättra transporter av både material och folk, världen över. Det är faktiskt möjligt för tåg att kunna gå flera gånger snabbare än flygplan, genom att de färdas i vakuum genom en tunnel, och svävar fram genom magnetism. Ungefär. Har läst om att man håller på och forskar om tåg som ska kunna gå i 3000 kilometer i timmen, och det finns redan såna som går i åtminstone 500-600 kilometer i timmen, så det ligger inte allt för långt in i framtiden.

Snabbare än flygplan, och förhoppningsvis säkrare med. Det borde finnas nått sorts säkerhetssystem som dämpade hastigheten automatiskt om det behövdes, och tunnlarna borde inte vara större än tågen själva, vilket borde göra risken för olyckor minimal. Det finns ju en hel del problem med att bygga ut ett sånt system däremot. För det första, så måste de ju färdas genom tunnlar, och såna tunnlar borde helst vara under jorden och så raka som möjligt, inga skarpa svängar åtminstone, vilket kräver en hel del arbete och resurser jämfört med vanliga järnvägar. Vet inte om det skulle fungera så bra med en massa stopp längs vägen heller med tanke på accelerationen och annat, utan att varje tåg kanske bara skulle gå mellan två punkter. Men, fler stationer kanske skulle göra underhållsarbetet lättare så det beror på.

Men jag ser iaf ett nätverk av såna raka tunnlar, med stationer där kanske bara två eller tre tunnlar binds samman. Och, att man använder såna tåg för att resa främst snabbt mellan världsdelar och länder, och sen fortsätter till sin slutplats på annat sätt utifrån de stationerna.

Ett problem är ju däremot att man kanske inte kan dra ett sånt system genom instabila länder där det är stor risk för terrorism, men det skulle fungera väldigt bra för att till exempel sammankoppla Europa och Kina, eller Nord och Sydamerika. Det vore ju väldigt fint om det kunde gå under eller genom havet på nått vis också så att man kunde resa jorden runt, men den saken vore lite krångligare än att bara låta det gå över land.