Det är händelsevis ingen som råkar känna någon tjej som är vegetarian, gillar att gå barfota
och att vara ute när det regnar, har svårt att låta bli att klättra i lämpliga träd och annat, och som inte har några problem med att sova utomhus utan sovsäck. Som oftast är positiv och ler brett, gillar att resa billigt och mycket och se nya platser, är orädd, intelligent och självständig, har många intressen och gillar att vara med på aktiviteter och göra saker varje dag?
Jag skulle förmodligen passa bättre ihop med en mer stillsam person, men jag har hittat 3-4 som förvisso är rätt bra, men de 2 bästa har passat in på allt det där, och jag vill ha åtminstone en person som jag kan känna att jag verkligen tycker om fullkomligt på alla sätt, enbart tycka om för den hon är. För det är ju skillnad på att tycka om någon mycket och på att tycka om någon jättemycket.
Enbart för att jag vill kunna känna att världen är en bättre och ljusare plats för att hon finns i den, inget mer än det. Men det är svårt att kunna känna så för någon man aldrig ens pratar med, så den saken är ändå grundläggande för det. Är det något fel på att tycka om någon väldigt mycket, utan att kräva något tillbaka annat än just att få tycka om personen? Självklart blir det problem om man kräver för mycket och ställer krav, men hur kan det vara ett problem även när man inte gör och aldrig kommer att göra det, varför kan man inte vara vänner då.
Jag brukar tänka att om det blir nått problem så vore det bara att lösa det genom att prata om det. Men svårt att veta exakt vad något beror på när någon inte förklarar.
Tror förresten att asperger och/eller adhd också kan vara viktigt, för brukar vara lättare att prata med personer som har det, men kan ju vara ett sammanträffande bara, inte vet jag. Är väl mest att om någon är annorlunda än andra så är det större chans att den har något sånt med, antar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar